Göteborgsposten – 30 mars 1860, sida 1

till den grad olika, att hvad som på en jernväg till hör 2:a klass, på en annan hänföres till 4:e 0. s. v. hvartöre man ätven vid en taxas uppställning måst till en del begagna sig at eget omdume eller tycke ty några bevis för satsernas riktighet finnas icke genomgå dock några vissa grunuprmciper de tleste Jernvägstaxor, och dessa äro ätven bibenållna å Sta tens banor, och medgitvas måste väl, att vid ett nyt företag är det i allmänhev klokast aw så litet son möjligt experimentera, hvarfore man till en börjar antager hvad andra genom erfarenhet inhemtat uvcl bibehäller hvad sålunda erhållits, till dess egen er tarenhet utvisar nyttan af en törändring. De prin ciper som sålunda legat till grund för taxan å jern vågarne i allmänhet äro ibland andra foljande: 1: Godset indelas i 4 å 3 klasser; 2:0 Under vissa vil kor beviljas rabatt tör större qvantitet gods på längrt distanser; och 3:0 Häntöras vata varor pa glaskar vill högre klass än på laggkärl. Vi se således att svenska Statsbanorna icke är de enda som ha sin taxa uppställd på den trånge basen af endast 5 klasser; och om man noga tan ker efter, huru många klasser skulle man vuija in dela godset uti? och uti huru många klasser iudelas det om fortsändt med andra transportmedel till land: t. ex. med Diligensen och tormän? Litet hvar tor. veta, att å dessa senare fortskaftuingsmedel klasser nas antal ej äro flera, och ej heller kan det väl vara Tidn:s mening, att den vara som kostar 3 gånger sö mycket som en annan, deriöre bör vara i en högre klass, ty huru många klasser skulle det dä bluva emellan t. ex. Fed å 2 Rdr Skz. och Bomull c:z 250 Rdr? Om vi nu börja med klassificeringen af godset skola vi tänka oss de många saker som dervid måste tagas i betraktande, och hvilka ibland andra äro godsets värde, varans egentliga vigt och lätthandter lighet (hvartill hörer om godset föres löst eller in. packadt); godsets ömtaliga beskaffenhet (derwvill höi behöflighet af täckning och noggrannhet vid lastning) den skada godset kan förorsaka i materielen, eller annat gods; samt risken för jernvägen i anseende till eldtara etc. etc. (allt, utom godsets värde, kon: stanta qvantiteter, som gälla lika för den ena elle: andra banan, för kortare eller längre distanser, och tör större eller mindre partier) hvarföre då alla dess: saker kombineras den vid första påseendet såsom de tyckes högst vidunderliga klassiliceringen uppkommer men en ännu besynnerligare klassificering skulle sä kerligen uppstå, om varans värde hutvudsakligas toges i betraktande, ty utom det att samms vara har betydligt olika värde vid olika tillfällen tillochmed på sawma plats, har den det ännu mer: på olika ställen, och skulle då klassificeringen upp göras efter varornas relativa värde, torde det blitv: nödvändigt att uppställa olika klassindelning för godse å W. S. B. trån Stockholm, W. S. B. från Götebor; och S. S. B. från Malmö. Detta hvad klassificeringen i allmänhet vidkom mer, och torde det nu tillåtas att granska hvar och en af de i Tidn. upptagna varorna, hvarvid vi förs komma till raa Hudar (hvarmed menas våta ocl salta Hudar, tillhörande 5:e klassen, ty torra Huda tillhöra 4:e klassen), hvi!ka i allmänhet på alla jern vägar äro upptagna uti en låg klass, såsom varandi tunga mot sin volym, lätta awt lasta, icke ömtåliga ej en gång erfordrande pressenning och således fog: riskabla att föra; men om allmänheten finner sin be låtenhet med att få denna artikel uppflyttad i ei högre klass, är Jernvägs-Styrelsen troligtvis gansk: villig att efterkomma en sådan önskan, och gälle detta äfven för de båda öfriga omnämnda artiklarn Humle och Kork, ehuru de hittills bibehållits 2:a klassen, emedan det skulle se litet eget och ovan ligt ut att i en jernvägstaxa upptäcka dessa sake ibland 1:a klassens gods, och de dessutom föras til en sådan ringa qvantitet, att det säkerligen kan gör: jernvägen detsamma om de betala efter 1:a eller 2: klass. Hvad Hö och Halm vidkommer, är dessa varor i samma klass i likhet med hvad å an dra jernvägar är antaget, och har det olika prise dervidlag obetydligt inflytande; ty, såsom förut ä nämndt,skulle hvarje artikel, som bar tre gånger så stor värde som en annan, uppflyttas i en högre klass, torde