Göteborgsposten – 28 mars 1860, sida 1

den allmänna rörelsen behöfde. När fyra år förut kreditsedlarnes belopp, ännu alltjemt starkt eftertrågade, stigit till 306 millioner, hade ett hastigt fallande förmärkts-på vexlingsfondens barometer, från 146 till 132 millioner. Först då år 1849 sex millioner kreditsedlar åter blifvit indragna, steg vexlingsfonden åter från 132 till 137 millioner. Sålunda blef det en erfarenhetssats att, under det i England banknoternas belopp icke öfverstiger 2530 mill. S. R., i Ryssland, der penningeomloppet är mycket trögare, kreditsedlarnes belopp icke får öfverstiga 303 millioner. Denna vigtiga sats har dock på ett oförsvarligt sätt lemnats utan afseende. En ukas af d. 8 Juni 1853 öppnade det femte 5 proc.-lånet af 50 millioner S. R., som Stieglitz Comp. anskaffade. En ukas den 27 Febr. 1854 förbjöd utförseln af ryska guldmynt. På samma gång sjönko 1831 och 1833 årens obligationer under pari. Då det under dylika omständigheter var ytterst svårt att kunna få ett nytt lån i utlandet, men Krimkriget fordrade penningar, så anbefallte ukasen d. 10 Jan. 1855, för att såsom det deri heter icke införa nya skatter eller nödgas föröka de redan bestående, en tillfällig emission af nya massor kreditsedlar, likväl med det uttryckliga vilkor, att åter börja indraga dessa nya sedlar senast tre år efter fredens afslutande. För att kunna med valuta förstärka vexlingsfonderna såsom behofvet föreskref, ombesörjdes vid slutet af 1855 af Stieglitz Comp. det sjette 5 proc.-lånet på 50 millioner. Den 5 April 1857 hejdade man utgifvandet af kreditsedlarne; men deras belopp hade nu stigit till den ofantliga summan af 735,297,006 silfverrubel, under det vexlingsfonden endast innehöll 141 mill. S. R., således nära 6 millioner mindre än år 1852. Äfven utförselsförbudet för guldmynt upphäfdes genom en ukas d. 12 April 1857. I November samma år nedsatte kreditanstalterna räntefoten för de hos dem gjorda insättningar från 4 till 3 pret. Den oundvikliga följden häraf var: vexelkursens hastiga fallande, de ryska obligationernas snabba stigande på Petersburgs Börs och ett snart utströmmande af ryska kapitaler till de utländska Börserna för uppköpande af ryska statspapper och jernvägsaktier, hvilka regeringen förut med stora uppoffringar placerat just i utlandet. Finansministerns räkenskapsberättelse visar, att, då under alla de föregående åren, tillochmed medan kriget fortfor, betydligt mera deponerats än uttagits i kreditanstalterna, detta förhållande med en gång slagit om, så att t. ex. 1857 och 1858 63 millioner NS. R. mera uttagits än deponerats. Af dessa penningar gick en stor del till utlandet, hvilket visade sig tydligt nog på Berlins Börs, då rublerna föllo och de ryska obligationerna stego. KRegeringen erkände äfven det gjorda misstaget och återställde genom ukasen d. 13 Mars 1859 4 proc. räntan, likväl med det tillägg: mot nya ouppsägbara 4 proc. noters utgif