Göteborgsposten – 28 mars 1860, sida 1

När Will fick höra detta buller, grep har genast tag i en stor knif, reste sig upp från sto. len och smög försigtigt genom korridorerna, tills han uppnått stora salen, som stod i förening mec matsalen. — Härtill åtgick en ganska god stund ty han hade endast till hälften återhemtat sig från den skada, Miran-Hafaz kraftiga arm till. fogat honom. Ett leende af vild glädje krusade hans läppar, när han i innersta rummet blef varse koherden, som satt vid bordet och förtärde qvarlefvorna af sin egen frukost. Fast besluten att denna gång ej låta sitt rof undslippa sig, tog han af sig sina skor, på det ljudet af hans steg icke skulle oroa Ralph, som satt med ryggen vänd åt honom. z Lyckligtvis satt Ralph midt emot en stor spegel, hvari ej allenast hans egen vanskapliga person reflekterades, utan äfven ingången till matsalen och en del af korridoren, som förde dit. Han skulle just föra ett kycklingslår till sin stora och breda mun, då hans arm plötsligen förlamades af fasa: han såg så tydligt i spegeln kaninvaktaren, beväpnad med en stor knif, komma smygande på tårna bakom honom. I detta ögonblick var sjelfuppehållelseinstinkten honom vida nyttigare än inbillningskraften. Han halkade snabbt ned från sin stol och försvann under bordet, hvilket genom denna