Göteborgsposten – 28 mars 1860, sida 1

kriget i Östern. Till krigskostnadernas be täckande 1831 användes äfven det tredje ouppsägbara 5 procentslånet af 20 mill. S. R. hvisket likaledes ombesörjdes af Hope Comp År 1833 anskaffade Hope Comp. ett fjerde lån af 20 mill. S. R. till riksskattkammarens understödjande. Sedan 1831 infördes riksskattsbillets (i serier) löpande med 4!7 proc. ränta. Vid slutet af år 1833 uppgick statsskulden till 493,708,085 silfverrubel, och i slutet at 1838 till 530,782,735 NS. R. År 1839 tog historien om det ryska penningväsendet en ny vänning. Silfverrubeln antogs till den enda myntenheten, agiot för silfver och assignater förbjöds och depositkassan anordnades i handelsbanken, hvilken mot klingande mynt skulle utgifva deposit-billets, men måste hålla dem städse fonderade i mynt och plantsar, rubel för rubel. Behofvet at dessa papperssedlar var otvifvelaktigt; ty redan efter trenne års förlopp hade kassan utsläppt 50 millioner S. BR. Nu vidtog staten den åtgärden, att äfven utgifva andra, icke så noggrannt fonderade papper. Sådana voro de såkallade kreditsedlarne. Först utkommo de endast på 50 rubel och till inskränkt antal. Men sedan det blifvit bestämdt, att de skulle träda i stället för de gamla assignaterna och deposit-sedlarne, utsläpptes sex serier på 1, 3, 5, 10, 50 och 100 rubel. 1847 voro: 289,585,621 8. R., år 1848: 306,628,672 8. R., 1849: 300,317,244 S. R., 1850: 301,578,170 S. R., 1851: 303,797,126 S. R. och 1852 311,375,581 5. R. kreditsedlar i omlopp, medan den till desammas betäckande anslagna vexlingstfonden i klingande mynt, plantsar och obligationer innehöll år 1847: 147,165,513 S. R., 1848: 146,838,909 5. R., 1849: 136,969,739 S. R., 1850: 137,215,341 S. R., 1851: 139,431,660 S. R., och 1842: 146,794,848 S. R. År 1852 hade redan antalet af de utsläppta kreditsedlarne öfverstigit behofvet. Den med ränta löpande statsskulden hade emellertid åter stigit. År 1841 följde genom Hope Comp. i Amsterdam det första 4 proc. lånet af 25 millioner S. R., hvilket skulle betäcka de föregångna årens utomordentliga utgifter, derpå 1842, 1843 och 1844 genom Stieglitz Comp. i Petersburg andra, tredje och fjerde 4 proc. lånet af resp. 8, 8 och 12 mill. R. S. för anläggande af Petersburg— Moskwa jernvägen, och år 1847 likaledes genom Stieglitz Comp. det femte 4 proc. lånet af 11,236,000 S. R. Det senare var ursprungligen beräknadt till 14 millioner, men uppnådde endast det anförda beloppet, emedan 1848 års politiska händelser plötsligen afbröto teckningarne. På så sätt hade hela statsskulden i slutet af år 1848 föorhöjts till 722,017,406 S. R. tillfölje af krigshärens starka utvecklande. Nu öfvertog Ryssland rollen af beväpnad intervention och uppbragte sin skuld derigenom vid slutet af år 1852 till 888,649,589 S. R. IT. År 1852 voro redan för 311 millioner kreditsedlar i omlopp. Det var mer än hvad