Göteborgsposten – 22 mars 1860, sida 2

ke kunnat verkställas af de härtill förut använde faoriksarbetarne, utan af sådan anledning måst sändas till staden för att iståndsättas. Orsaken till den å brandmuren anbragta dörr förklarade Wendel vara den, att en sådan ansetts behöflig för att åstadkomma mera luftvexling för de till torkning å vinden upphängde tyger, men anmärkte Wendel jemväl härvid ati anmälan om en sådan förändrings vidtagande blitvit gjord till vederbörande assuradvier, hvilkas när varande ombud sade sig icke vara i tillfälle att hvarken kunna vitsorda eller jäfva denna Wendels uppgift. I atseende äå anmärkningen om den i besigtningsinstrumentet origtiga uppgitt angående å fabriken betintlige dubbeltonster, ausåg Wendel densamma hatva ullkommit genom misstag af den person, som hatt uppdrag att upprätta besigtningsinstrumentet, hvilken person härunder hatt sin plats inne å koutorslägenheten i den numera nedbrunna fabriksbyggnaden och, i anseende till att detunnos dubbeltonster, slutat till att öfriga fönsterlutter å tabriken varit törsedde med sådane, utan att förhållandet närmare blitvit undersökt, och hvilket misstag Wendel vid granskningen af besigtningsinstrumentet kommit att törbise. Sedan assuradörernas ombud härefter jemväl framställt fråga till Wendel, hvarföre det varit nödvändigt aw den ä omnämnda axeln aftonen före branuvillället förebafda reparation, just så sent på attonen under det fabriken stätt stilla, skolat företagas, genmälte Wendel, att, enär för tabriksarbetets twrigang, det var nodvändigt att, så fort som möjligt, atnjelpa skadan å axeln, hade Wendel efter upptäckten at skadan, vid middagstiden ifrågavarande dag gitvit betallning om axelns iständsättande och att sådant icke kunnat ske när som helst på dagen, utan måste verkställas under de tider då fabriken ej var i gång, hvarföre och då arbetar.e vid middagstiden endast hade en half timmas hvilotid, Wendel, som icke närmare bestämt a hvilken tid på dagen reparationen skulle verkställas, förmodade att säuant skew å aftonen etter det arbetet i fabriken upphört, at det skäl att reparationen icke kunnat medhinnas å den korta middagsrasten. De at assurauorernas ombud i öfrigt framställde anmärkningar angående förmenta origtiga uppgitter at Wendel om totalbeloppet af det varulager, som, i fabriken förvaradt, vid branden derstädes gått förloradt, hvilket lager ombuden påstodo hafva blitvit till dess qvantitet för högt upptaget, voro, i anseende till anmärkningarnes vidlyitighet, at beskaffenhet att i ett tidningsreterat icke behöfva upptagas, helst ombuden för närvarande icke närmare kunde styrka deras i nämnde hänseenden giorda uppgifter och icke heller medelst de af Wendel törde och dem förevisade böcker kunde visa det någon felaktighet vid beräkningen härutinnan förelupit. Af de fyrativ till antalet i målet inkallade vittnen, bletvo endast tolt vid detta rapsakningstilltälle atfbörde och hade dessa sammanstämmande berättelser om eldens uppkomst, eller att densamma först slagit ut genom taket å fabriksbyggnaden just ötver det ställe der aftonen förut arbetet med omnämnda axelns iståndsättande tförehafts och att de alla nästan samtidigt kommit ut och varsnat elden, den de försökt att släcka, men, i anseende till eldens häftiga framfart, funnit att räddning af tabriksbyggnaden varit omöjlig, samt att Wendel sjelf varit bland de förste som påbörjat eldsläckningsarbetet, och dermed biträdt hela tiden. Bland de vittnen som i öfrigt hade några upplysningar att meddela, vore föruåmligast: Färgmästaren Duähn: att, på sätt Wendel sjelf uppgitvit, fat med terpentin blitvit tvenne gånger under den senaste tiden från staden hemtade ut till fabriken, der Wendel då sammankokat terpentinen med gummi och med den härat uppkomna terpentinolja låtit genomdränka å fabriken tillverkade tyger, hvilka derefter blifvit upphängde å vinden till torkning; att, vid första sammankokningen, Dähn då föreställt Wendel att färgen ä tygerna skadades af terpentinsoljan, utan att Wendel velat lägga märke till denna Dähns anmärkning: samt att, etter det Dähn erfarit att vid första tillfället terpentinsoljan kommit att antändas, Dähn vid det senare tillfället, då oljekokningen egde rum, varnat Wendel så väl för act i fabriken verkställa kokning med, efter Dähns förmenande, så eldfarliga ämnen, som äfven att låta å vinden upphänga de med oljan genomdränkte tyger: men att Wendel då blifvit ond häröfver och sagt att han ämnade att söka patent å beredningssättet för terpentinoljan. Fabriksarbetarne Berggren och Jonas Jonsson, hvilka varit de som aftonen före eldens utbrott verkställt den å omnä:nda axeln anbefallda reparationen, förhördes äfven och berättade: Berggren: att han på förmiddagen dagen före eldens utbrott blifvit af Wendel befalld att reparera axeln, utan att Wendel närmare bestämt tiden härför, men hade Berggten, som tillförene verkställt lagning å samma axel, insett att det brådskade med arbetet, som icke kunde verkställas under de tider på dagen då fabriken var i gång, hvartöre Berggren, som ansett att han under middagsrasten icke kunde medhinna detsamma, klockan åtta på aftonen, efter det fabriksarbetet upphört, påbörjat arbetet med biträde af fabriksarbetaren Jonas Jonsson och dermed fortfarit till klockan half tio, då reparationen å axeln var fulländad; förmälande Berggren derjemte, att de till väfsalen, der å ena sidan i närheten af taket, axeln vore anbringad, medfört en lampa, den de