Göteborgsposten – 22 mars 1860, sida 1

plym af hvit färg. Äfven ingeniörkorpsen är försedd med nödiga etablissementer; officerarnes utbildning besörjes under en fyraårig kurs i mititärskolan vid Guadalaxara, och dessutom finnes en mycket ändadamålsenligt organiserad skola tör pionierelever. Utom de nu uppräknade vapenslagen räknas ätven gensdarmeriet och kolonialtrupperna till spanska armeen. Gensdarmeriet är fullkomligt militäriskt ordnadt och utgör en god, väl organiserad och sitt ändamål motsvarande trupp. Den består af 13 tercios till fot (49 kompanier med 10,500 man) och 11 sqvadroner beridet gensdarmeri, 1,608 man starkt. — Sammanfattar man alla hittills uppräknade truppers styrka så får man: Infanteri 145,000 man i 142 bataljoner. Kavalleri -12,500 , 80 sqvadroner. Artilleri — 12,500 -, med 96 kanonkavallerier. Geni 3,600 Summa 173,600 man, hvilkas underhåll t.ex. i budgeten för år 1857 var beräknad twtlll en kostnad af c:a 50 mill. rdr rmt. Af denna styrka äro följande trupper i aktivitet på marockanska krigsskådeplatsen: 52 bataljoner, 12 sqvadroner, 74 kanoner; tillsammans ungetar 50 tusen man. Kolonialtrupperna äro sjelfständigt organiserade och bestå likaledes till större delen at infodda spaniorer. Trupperna på Cuba omorganiserades 1857 och bilda nu 8 regimenter infanteri, å 2 bataljoner, å 8 kompanier; 2 kavalleriregementer, hvarje om 4 sqvadroner, samt 1 regemente artilleri (3 brigader) med 10 batterier totocu 5 bavterier bergsartilleri. Dessutom har man på Cuba en disciplinerad landoch stadsmilis, hvarjemte upprättaudet al ett borgargarde i nödfall är tillåtet, såsom det också skedde under flibustiertörsöken för några är sedan. Tjensteni kolonierna är ej särdeles omtyckt, och blott derigenom att ofticerarne för densamma åtnjuta särskilda förmåner i afseende på befordran, lön och pensionering, är man i stånd att få sitt behof af des-a fulltaligt. På Puerto Rico finnas 3 bataljoner (från moderlandet) samt inhemskt kavalleri, artilleri och milis. På Pbilippinerna äro 9 bataljoner (veteraner ifrån Spanien) förlagda; äfven här är. de öfriga trupperna bildade af infödingar. På Manila finnas 4 stadskompanier från moderlandet. På Cuba, Puerto Rico och Philippinerna äro sårskilda generalcapitanater tillsatta, åt hvilka både regeringsoch 22 militäriska angelägenheterna äro anförtrodda. I sin allmännelighet betraktad har spanska armåen liksom andra en för densamma egendomlig pregel samt sina karakteristiska förtjenster och brister. Dessa grunda sig till större delen på egendomligheterna hos de folkstammar, hvilka omvexlande ötversvämmade Iberiska halfön och mer eller mindre antingen sammansmälte med hvarandra, eller ock tvärtom bibehöllo sina karakteristiska egenheter. De fjorton mill. spaniorer äro ett brokigt konglomerat af ättlingar utaf Iberiska, Celtiska, Romerska, Germaniska (Gotiska) och Arabiska stammar; blott em tjugondedel af betolkningen har bibehållit sin race i en ursprunglig renhet. Dessa äro öfver en half million Basker, 60,000 Medejares (Moriska och Arabiska afkomlinga:, till större delen boeude i konungariket Granada) och inemot 50,000 Zigenare. Härat kommer det sig att regimenter, som rekryteras från norden och hvilka änuu hafva mycket germanisk blod i sina ådror, fullkomligt likna sydtyskt manskap. Det är samma bredhufvade, rödskäggiga folk med blondt hår, trubbiga näsor och nägot tafatta hållning. Regimenterna från södern åter hafva en helt och hållet neapolitansk pregel, magra, bruna, svarthåriga, senfulla och muskulösa min, ur hvilkas ögon en fanatisk eld, ett arf från araberna, glänser. Spanska soldatens hufvuddygder äro lydnad, tjenstvillighet, härdighet, måttlighet och en förvånande förmåga att uthärda marscher. Deras fel äro till största delen af underordnad art och bestå i långsam fattningsgåfva och ringa intelligens, en följd af den dåliga eller helt och hållet bristande folkundervisningen. Hvad Spaniorerna visat sig kunna uthärda under marscher och då det är fråga om umbäranden, är verkligen beundransvärdt. En resande militär observarade TE ao ERK se KXXXX-— tsar RR