Göteborgsposten – 16 mars 1860, sida 2

huset i Kongelf, med Kongelfs stad och Inlands Södre härad; Samma dag kl. 3 em. å tingsstället Bärby, med Östra och Vestra Hisings härader; Fredagen d. 4 Maj, å tingsstället Kärra, med Askims och Säfvedahls härader; Lördagen d. 5 Maj, i tingsrummen i södra sidobyggnaden vid cellfängelset i Göteborg, med Göteborgs stad. De beväringsskyldige skola infinna sig kl. 6 f. m. (vid Bärby dock kl. 11 f. m.) för att besigtigas; mönstringen börjar kl. 10 f. m. Landshöfdinge-embetet har förordnat v. länsmannen O. Johansson att under 3 månader, räknade från i dag, biträda kronolänsmannen i Wette härad, C. G. Ljungqvist, vid de tillfällen denne senare af jäf, sjukdom eller annat laga förfall kan vara hindradt utöfva sin tjenst. — Embetet har tillåtit kronolänsmannen i Askims härad af Göteborgs fögderi, F. Molin, att åter inträda i tjenstgöring. HH. M. Konungen har, enl. till oss ingånget telegram, i går vid middagstiden företagit den första promenaden i vagn, hvilken dock varit täckt. Trätullen i England. Enligt den officiela rapporten från svensk-norska generalkonsuln i London, är införseltullen fastställd för hugget timmer, splitved och plankor till 1 sh. och för sågadt timmer till 2 sh. pr load. Vid Käringön har flutit i land akterspegeln af en slup, märkt SAXON, samt en hvitmålad galjonbild, föreställande bröstbilden af ett fruntimmer. Skådespelaren Nielsen är död! Vid underiättelsen oM denne sin gunstlings frånfälle måste Melpomene ännu hårdare draga sorgedoket kring sina bleka kinder. Den store konstnären har kallats af verldsteaterns föreståndare, att deruppe genomföra evighetens roll. Frid vare öfver hans jordiska minne! Skördar ock ej konstnären här nere guld och äreställen, har han dock under sin lefnad varit i tillfälle att förvärfva sig den afundsvärda förmånen af att ha qvarlemnat kära hugkomster i allas hjertan. Det är den belöning konstens gudinna skänker de sina, att ingen går tanklös förbi den graf döden dem redt. Detta hvilorum behöfver ej någon manusol i marmor, ingen prunkande inskription -— man minnes, en sådan förutan. Dagens sol skiner lika öfver alla kyrkogårdens grafvar, daggen faller lika ymnig i de blomkalkar som pryda de låga kullarne, fjäder-: klädda sångare sjunga samma stancer deröfver; men i denna de dödas stad vandrar dock en aldrig åldrande gestalt, som visar för fremlingen med sin ej slocknande lampa den mullbädd, der den käre konstnären slumTrar och hvilar ut efter alla det verldsliga lifvets tragedier, skådespel, komedier och farcer — denna vägvisare på detta heliga, tysta och lugna ställe är minnet, hvilket hviskar, lik den gamle dodgräfvaren, som känner alla deras historia, hvilka nu ligga under hans vård, i ditt öra, om hvad skönt den döde i lifstiden utfört. Ännu en gång, ett fridens ord öfver det stoft, som i tiden var Professor N. P. Nielsens ! Andra Soireen för artister och litteratörer i hufvudstaden, gafs d. 10 d:s i de la Croixs lokal för ett antal af omkr. 430 personer. Stora salongen var dekorerad med en rik illumination af tillsammans 1,164 lågor, deraf 707 gasoch 457 stearinlågor, en belysning, hvars make i intensitet ingen sal förut lärer haft att uppvisa. Bland de närvarande såg man frih. Knut Bonde, presidenten Åkerman, frih. Hugo Hamilton, d:r Börjesson, grefve Adlersparre, öfverste Hazelius, grefve Adolf v. Rosen, hrr Ole Bull och Björnsson, flera legationssekreterare vid utländska beskickningarne samt ett antal riksdagsmän, litteratörer, artister, konstvänner och damer. —