Göteborgsposten – 12 mars 1860, sida 1

panna; det kom sig möjligen af värman i rummet; men han beslöt att, då han kom hem till prestgården, vidtaga sådana försigtighetsmått, att han aldrig skulle behöfva löpa den fara, man anspelat på. Vi vilja ej längre uppehålla oss vid denna sorgliga scen. Sedan allt tjenstfolkets och kirurgernas berättelser blifvit omsorgsfullt granskade och deraf funnits att salig baroneten sjelf ej kunnat tillfoga sig det sår, hvarom frågan gällde, fällde juryn det utslaget, att mordet blifvit med berådt mod och efter öfverläggning begått af en eller två okända personer. Alla de närvarande voro nöjda med detta utslag, utom tvenne personer, hvilka ej deltagit i ransakningen. Den förste var öfverste Mowbray, den andre Will Sideler, som under ransakningens förlopp stod inklämd i hopen vid dörren. Så snart han hört domslutet, hopknäppte han omsorgsfullt sin jagtrock och lemnade stället. Öfversten var kanske den ende, som märkte hans bortgång. Andra Afdelningen, ALOE-BLOMMAN. I. Miss Ellen de Vere satt, höljd i sin sorgdrägt i prestgårdens hvardagsrum. En lampa,