XLIV. Öfverste Mowbray beslöt under vägen til klostret, att stanna hos pastor Orme, för att gö: ra sig underrättad om Ellens helsotillstånd. De var en god politik af honom att underhålla de gynnsamma intryck, han redan gjort på hennes hjerta. Öfversten och pastorn begåfvo sig der. efter i hvarandras sällskap: till de öfriga tjenste. männen. Ransakningen företogs i stora salen der der aflidne baronetens alla arrendatorer voro församlade, bland andra Matthew Ashton och Joe Beans. Denne senare hade samma morgon med förpaktarens samtycke inträdt i tjenst hos pastorn, som hyste stort förtroende till hans klokhet och rådighet. I ena ändan af rummet sutto polistjenstemännen och förnämiteten i trakten. Alla beklagade offrets öde och talade väl om den aflidne. Godsets fattiga trängdes äfven kring dörrarne eller samtalade gruppvis utanför slottet. Om tårar kunde göra ett epitafium, skulle sir William Mowbrays varit ett af de vältaligaste. Det första vittnet var Elworthy, som omtalade sitt senaste besök på Carrow, upprättandet af de båda testamenten, sättet hvarpå man fråntagit honom det utaf desamma, som han skulle gömma, och det andras ej mindre hemlighetsfulla försvinnande.