Göteborgsposten – 8 mars 1860, sida 1

.hället till mehn, derigenom att fattigbaracke Joch sjukhus slutligen blifva öfverfyllda, äfven :Imed menniskor, som hafva god vilja, men sak Ina förmåga att kämpa mot en så öfverlägsei fiende. Man kan blifva frestad att påstå, at Jdenna onaturliga stegring af hushyrorna, ä Ttill sina följder nästan lika fruktansvärd son Isjelfva pesten. J.S Postoch Inr.-Tidningar ha icke länge Isedan innehållit en artikel i samma anda, de! författaren, efter att hafva skildrat de stors besvärligheter, som i hufvudstaden gör hyres: gästernas ok tungt, neml. osunda, fuktiga rum ohyra, uppsägningar, hyresförhöjningar, latriner, soplårar, bullersamma grannar m. m., fortsätter med följande förslag till de öfverklagade olägenheternas afhjelpande. Med den aldra ringaste tillstymmelse till associationsanda och sammanbhållighet, skulle det vara en lätt sak, för den bättre lottade delen af den hyrande medelklassen åtminstone, att bilda en ganska respektabel makt, i sin helhet upptagande de småassociationer, hvilka skulle bilda de talanger, som med lätthet kunna krossa hyresvärdarnes tilltrumfade makt. Flertalet af Stockholms stads innevånare utgöres af hyrande, och bland dessa finnes jett stort antal, hvilka väl ej skulle hafva råd att hvar för sig bygga eget hus, men väl samfäldt skulle kunna åstadkomma en mängd ståtliga, ja palatslika sådana! då man dömer efter det lefnadssätt de föra och de enorma hyror de betala. Nästan hvar och en af dessa familjers fäder eller bufvudmän skulle, med mer eller mindre, många utan den ringaste svårighet, kunna åstadkomma det lilla kapital, som fordrades för att bygga sin egna bostad efter behof och tycke, hvilken bostad ej en gång den stränga hyresvärden döden skulle kunna törmå honom att uppgifva; emedan hans tillvaro, hans halfva lif och själ: hans maka och barn bodde qvar uti det hem han skapat dem, och derifrån de, med tacksamma hjertan, stundligen välsignade honom för hans omtanka för deras väl. Ja, jag är öfvertygad om, att många af dessa hyrande familjefäder och mödrar med längtan tänkt sig ett sådant hem, ett hem, som egen arbetsflit och omtanka skapat och der hvarje upplefd dag visade dem oberoendets och en klok anordnings behag. I en tid, då spekulationsandan med makt rycker alla sinnen med sig och snart sagdt tvingar hvar och en att spekulera, är det ej tidsenligt och klokt, att tillåta andra att begagna en sjelf till föremål för sina planer och beräkningar, utan fast mer, att sjelf spekulera, så att man är under tak; på samma gång det är aktningsvärdt, att man i sina spekulationer endast har eget väl i sigte, utan bifigter, att lägga an på vår nästa, till hans förng. Men låtom oss nu taga saken från en mera praktisk synpunkt och uti nedanstående uppsats eller tableau betrakta vår till dato varande misshushållning å ena sidan och fördelarne af dessa föreslagna associationer å den andra. En hyresgäst med t. ex. 4,000 Zz. inkomst antaga vi hyr en lägenhet af fyra rum med kök och utbus, och betalar härför 550 Az. öfver hufvud. Antagande att han, qvarboende på samma ställe eller på flera andra (hvilket blir detsamma), betalar denna hyra i 25 år, så uppstår den lilla nätta summan af 13,750 Az, hvilken summa han nu för alltid bortkastat utan någon den ringaste vinst för framtiden eller för sina barns eller efterkommandes räkning. För mindre än hältten af denna summa, eller för 12 års hyresmedel — 6,600 Zz, skulle hyresgästen unna bygga sig en superb och treflig våning (för1itsatt att han förbunde sig med andra för att byga ett gemensamt hus) vida öfverträffande den hyrla; och denna våning tillfölle då honom och hans : fterkommande för everdeliga tider. Om vi betänka : tt dessa 6,600 Ag. är ett kapital, på hvilket han! i: teen RS ät O UUUN ÖN Vv ERROR