Göteborgsposten – 29 februari 1860, sida 1

ERE EE ————— och upp på hustaken skaror af nyfikna åskåd: re, som icke voro vana vid att se engelsk: franska och amerikanska flaggor fladdra tä under deras fönster. Vi upphunno så plötsligt slussen, be rättar Oliphant, att embetsmännen icke skul le kunnat hinna att sluta den om de än vela De åtnöjde sig att med de mest talande åt börder uppmana oss att vända åter, men vy låtsade som om vi icke förstodo deras mening och foro vidare. Min båt var den främsta och i hastigheten tog den med sig ett styc ke gallerverk, som tillhörde porten. När v nu kommit in i staden så inläto vi oss ickt i några undersökningar af vattenvägarne, hvil ka liksom i Venedig gingo i de mest skild: riktningar, utan vi fällde genast ankar på et afskildt ställe invid stadsmuren. Men ma lemnade oss icke länge i ro. Nästan ögon blickligen voro på begge sidor af kanalen menniskor samlade, hvilka följde med djupt in. tresse allt hvad barbarerna företogo sig. Så ofta någon af oss steg ur en båt i en annar förnam man ett allmänt sorl af förvåning och nyfikenhet, men de röjde ingen ovilja eller fiendtlighet och voro oändligt mycket höfligare än en engelsk folkhop skulle varit under liknande omständigheter. Vi hade icke länge legat för ankar, då en mandarin, utmärkt genom en blå knapp, kom med en inbjudning från ståthållaren till den för honom välbekanta, oss beledsagande m:r Lay att sammanträffa med honom vid den vestra porten. Efter ungefär tvenne timmars bortovaro återkom denne herre med den angenäma underrättelsen att ståthållaren skulle mottaga oss i sitt Yamum, hvilket låg midt i staden, och att han skulle sända bärstolar för att transportera oss dit. Detta skedde också, och beledsagade af en hedersvakt af soldater anträdde vi färden till ståthållarepalatset. Vi måste tillryggalägga nära två engelska mil. Gatorna voro öfverallt fulla af åskådare; i fönstren, på taken och på bryggorna skockades nyfikna och intresserade menniskor, som stirrade i stum förvåning på dessa barbarer, hvarom de dittills icke haft tillfälle att göra sig något begrepp. De voro så försjunkia i beskådandet af denna för dem obekanta nenniskorace, att de, långt ifrån att gifva nåsot tecken till förakt eller fiendtlighet, icke ns meddelade hvarandra några anmärkningar fver oss. Jag observerade många fruntimmer land åskådarne. Sutschau är berömdt i Kina ör sina qvinnors skönhet, och de som jag såg ättfärdigade detta rykte. Jag har icke i hea kejsarriket sett skönare hy eller mera reelbundna anletsdrag. 1 Kanton äro fruntimnerna afskyvärdt fula; i de nordliga trakterna unna de vara vackra, men det är svårt att i se dem, ty de äro så rädda för barbarera att de gömma sig för dem. I Sutschau eremot vilja de gerna se och ses; och detta an man icke undra på. Guvernören mottog de resande i sin Yaum mycket nådigt. En halfkrets af stolar ar rangerad för gästerna. Sjelf satte han