Göteborgsposten – 1 februari 1860, sida 1

2 AAA At några smulor, fallne från de störres arbeter Skulle än derigenom någon gång den störr konstnären förlora något i inkomst, så får ha det rikligen ersatt genom ökad ära. Med de allmännas fördel öfverensstämmer ej heller at låna sin hjelp åt småsinnet, der detsamma ho någon konstnär skulle göra sig gällande der hän, att, för sjelfviska ändamål undanhåll menskligheten de allmänt bildande verknin garne af hvad som erhållit och fortfarand bör bibehålla namnet fri konst. Utskottet få således vördsamt uttrycka den åsigt att motio nen ej bör till någon Rikets Ständers åtgär föranleda. I sammanhang härmed kunna vi ej nek: oss nöjet att ur Posttidningen meddela följan de utdrag af dess kritik öfver Ekonomi utskottets utlåtande: Utskottet låter förstå att, hvad beträffai tryckfrihetsoch patent-lagarne, skydd blot lemnas mot den handtverksmessiga reproduk: tionen, men detta skulle icke gälla om kopieringen af konstverk, hvilken erfordrar verkligt konstnärskap. Detta räsonnement är fullkomligt; falskt. Man kan icke tänka sig något verkligt konstnärskap utan sjelfständighet; och huru skulle ett sådant kunna finnas der sjelfständigheten vore ett fel, hvilket är fallet vid kopiering, om denna skall vara fullkomlig? Man kan besitta talang i kopiering likasom man kan ha talang i eftergörandet af machiner som andra uttänkt; men en efterbildare blir derföre ingenting annat än en efterbildare; och en efterbildare af konstverk är blott ett annat slags handtverkare än en efterbildare af machiner, hvilkas tillverkning liksom böckers sättning och tryckning fordrar öfning och skicklighet. Också göra andra än Ekonomi-utskottet skillnad mellan hvad som inom konsten är handtverk och konstnärskap. Kopieraren företager ett arbete, hvars id är sifven, hvars konstnärliga svårigheter redan iwro uti originalet lösta (om de äro det) och för honom återstår blott det handtverksmessi5a, hvilket kan vara mera eller mindre svårt och kan utföras mera eller mindre väl; och ans högsta uppgift är att följa på spåret och ttergifva en annans tanke. Gör han något nera, så kopierar han icke längre utan komponerar. Om kopiering innebure verkligt constnärskap, så vore Kineserna våra mästae och verkliga konstnärer, ty de besitta i värmningen en förvånande skicklighet. . Ekonomi-utskottet yttrar, att en kopia af n stor artists arbete ej får samma värde som riginalet och att dettas värde icke minskas tan höjes genom kopieringen. Äfven om jessa påståenden alltid sloge in, utgjorde de nga skäl för utskottets mening; men nu slå e icke alltid in och bilda inga förnuftsgruner. De finnas, hvilka betala en tufla mera erföre att hon är hvad man kallar unique ller ensam, och man har erfarit sådana aftal ned konstnärer; en konstnärs anseende kan da stort afbräck genom en dålig kopiering f hans arbeten då dessa kopior spridas till n allmänhet, som icke vet, hvaruti de afvika