Göteborgsposten – 30 januari 1860, sida 2

rerad våning i ett der beläget hus, gick uppför trappan och genom den olåsta tamburen in i våningen. Den häpnad, som åsynen af en okänd person, mc! vilda blickar och blodiga händer, väckte i balsalongen, kan man lätt föreställa sig. Ett par af gästerna nedförde dock skyndsamt mannen, samt öfverlemnade honom till ett par nattvakter, hvilka, sedan man såväl på Poliskammaren som på allm. Sjukhuset nekat att mottaga honom, förskaffade honom nattlogis på Hotel Royal, der han under bevakning tillbragte resten af natten. I går bereddes honom plats på Sjukhuset, der han kommer att förblifva, tills dess hans. i en närbelägen landsort boende slägtingar närmare bestämt om hans vidare öde. Vrakplundring. Vid nu instundande Vinterting med Orousts och Tjörns Härader, kommer troligen ransakning att äga rum beträffande undandöljandet af åtskilligt gods, bergadt från den vid fiskläget Sodra Grundsund d. 6 sistl. December strandade Hannoveranska Briggen Jan Tross; en ransakning, som, derest den under utredningen skulle leda till ansvar för stöld, säkerligen blifver, å ena sidan betraktad, lika beklagansvärd som vidt omfattande till sina följder, såsom hotande detta annars sträfsamma samhälle med total upplösning, och å den andra sidan af särdeles vigt för sjöfarare i allmänhet. Följande berättelse rörande tilldragelsen torde således förtjena uppmärksamhet — troligen hade den i våra dagar icke inträffat, derest Tulloch Kronobetjeningen på kusten fordomdags varit lika vaksam och nitisk uti sina åligganden, som den nuvarande. Då bemälte Fartyg, hvilket af Befälhafvare n och besättningen måste öfvergifvas, såsom dömdt till en oundvikli ig undergång, den 6 sistl. December (se Göteborgs-Posten för den 21 December) vid daggryningen upptäcktes såsom yrak, af vågorna uppkastadt emot en klippvägg med akterdelen stående 5 till 6 fot öfver vattenlinien, så att kajutan, segelkojen och proviantrummet voro tillgängliga, fördäcket deremot nedsänkt 24 å 25 fot under vattenytan, lära efter berättelse 60 å 70 man uti större och mindre båtar hafva skyndat till strundningsstället, hvar och en räddande hvad han kunde, så att troligen allt åtkomligt var taget och fört från fartyget innan Tullbetjeningen hann komma till stället. Fram på förmiddagen ditkom Tull-inspektoren vid Lysekils Inkommande Tullkammare Hr G. E. Bundsen. Han, jemte den dit anlände Skepparen och dennes antagne kommissionär, biträdda af öfriga Tullbetjenter från trakten, gjorde då genast noggranna efterspaningar efter det bergade godset, och återfingo äfven en del at detsamma, men litet eller intet af de mångfaldiga värderika effekter, som tillhörde fartygets Befilhafvare, dess fru och späda barn, hvilka blottade på allt, äfven det mest nödvändiga, nätt och jemnt undkommit med lifvet. Näst påföljande Söndag upplästes i ställets kyrka en uppmaning från Hannoveranska vice konsuln i Lysekil till alla som bergat något från det strandade fartyget, att genast uppgifva och emot skälig vedergällning återI lemna allt hvad de tagit derifrån. Denna uppmaI ning hade till följd, att ytterligare några småsaker, tillhöriga fartyget, tillrättakommo, men inga klädespersedlar, hvilken omständighet betydligen förvärrade deras ställning som tillegnat sig t)dem. Dessa på villovägar stadde läto beklagligen icke beveka sig, hvarken af medlidandet, rättskänslan eller lagens stränga stadganden medan tid var, och komma nu troligen att dyrt ångra sin obetänksamhet. Måndagen derpå gjordes af ortens Krönolänsman och Tulltjenstemän visitation efter det förlorade godset, då man i några sjöbot) dar, äfvensom på ett och annat fartyg igen, fann åtskilligt tågvirke, segel m. m., hvilket -I föranledt ofvanberörde åtal. Detta rörande sjelfva tilldragelsen. Följ: -I derna äro icke lätta att förutse. I fall saken -—— 2 Bm