Göteborgsposten – 25 januari 1860, sida 1

— När? — Här är det lämpligaste ställe i verlden för en sådan sammankomst som vår. Vi skola ha tusendetals åskådare, men icke ett enda vittne. Många svarta intriger ha uppfunnits och satts i verket på maskradbaler. — Ni bör först gifva mig något bevis, någon underpant på att ni ej gycklar med mig. Det är första gången jag befinner mig i London. Det skall endast vara en medelmåttig framgång för en man med er verldskännedom, att hafva lurat min oerfarenhet. — Ni fordrar af mig ett bevis? sade den okände Henry spetsade öronen. — Jag skall gifva er det. Han lutade sig framåt och hviskade i Henrys öra Ellens namn. -— Är ni nu nöjd! — Fullkomligt. Henry bad nu Joe vänta en stund och drog sig med sin hemlighetsfulle okänge tillbaka till en af de fördjupningar, som bildas af salens dekorationer. Det var en egen scen dessa båda maskerade män: den ene blickande in i den andres ögon liksom för att skåda ända ner i djupet af hans själ; den andre görande allt möjligt, för att undvika denna blick som, lik ormens, nästan tjusade honom, medan nöjets dyrkare sväfvade förbi dem liksom spöken.