Göteborgsposten – 25 januari 1860, sida 1

JAntillerna, en ögrupp vid Sydamerikas nor kust, lida af vattenbrist, sedan man utrot skogarne, för alt anlägga sockerplantager. Egypten är det mest afskräckande e emplet. Dess skogar utplundrades; snart fö minskades det välgörande regnet och sto sträckor af odlade tegar blefvo till öde sant slätter. Vinet från Mendes och Moreotis, so Kleopatra skänkte åt sina gäster, berön des ännu af Horatius men växer der numer icke. PaschaMehemet Ali sökte hjelpa ski dan genom att plantera omkring 40 millione träd och det har verkligen sedan dess börj: regna trettio till fyratio dagar i Kairo, de förut på ett helt år ej föll en enda regi droppa. Sicilien var en gång Italiens kornbot men skogsförödelsen och ett utarmande pres! välde hafva bragt det ända derhän, att de mest fruktbärande land i verlden ej mer kan föda sig sjelft. I stället för det herrlig: genom sin fruktbarhet så berömda Volsker landet, finner man nu i dag de pontinska trå sken. I Campagna di Roma utrotades e gång skogarne, som hindrade de menliga ut dunstningarne från träsken, och derföre sprid de sig alltmera Aria cattiva, den död oc sjukdom utbredande miasman. Schweiz klimat har synbarligen blifvi kallare, sedan flere af bergen blifvit beröfva de sina skogar, som skyddade mot de isig vindarne. Den store forskaren Cotta härleder de skadliga öfversvämningar hvaraf flere dela af Frankrike så ofta lidit under sednaste ti derna, till stor del från den sedan fransk: revolutionen pågående starka skogsuthugg ningen. Kortligen, öfverallt ser man exempel pi hvilka störa inverkningar skogarne hatva på land och folk. Här i Sverige barde vi framförallt be tänka af huru stor vigt skogarne äro för vå ra jernverk. Dessa produkter ega sitt stora anseende på marknaden hufvudsakligast dera att de blifvit tillredda med träkol. Om vi berötva oss skogarne, beröfva vi oss äfven en mägtig faktor ijernhandteringen och skola ill slut stå med rika grufgångar öppnade unde oss, utan att vi kunna begagna dem. Hvarje tänkande menniska inser lätt den stora nationalförlusten häri. — Det blir derföre af största vigt, att behöfliga band läggas på le kortsynta förslösarne af vårt nationalkapital. — — .— — o ——— ————