Göteborgsposten – 25 januari 1860, sida 1

——— SV oo fJdet uppmärksamheten fästad vid aftagandet a luftens fuktighet och regnmingden genom sko garnes förstörande. Columbus tillskrifver om fånget och tätheten i de skogar, som betiäck te bergsryggarne, de många uppfriskandi regnskurar, för hvilka han var utsatt, när hai seglade längs Jamaicas kust. Han anmärke vid samma tillfälle i sin skeppsjournal, at vattenmängden varit lika stor förr på Madei ra, samt Canariska och Azoriska öarne, mer att regnet blifvit mycket sällsyntare derstädes sedan träden blifvit nedhuggna. Dessa var. ningar ha i tre och ett halft århundrade blif. vit lemnade utan afseende. Exemplen på att man gilvit ett naket land skog och derigenom gjort det fruktbart och beboeligt äro deremot högst få. Malta, förut en ofruktbar ö, har nu en rik vegetation sedan man fört jord dit från Sicilien och börjat plantera träd. Äfven den först år 1816 upptäckta ön Ascension gjordes med stor möda beboelig genom trädplanteringar. I öfrigt har menniskan vanligen, der hon satt sin fot, utträngt skogen, genom att anlägga åkerfält, ängar och betesmarker, från trakter der skogsskötseln ensam kan vara gynnande för det allmänna välståndet. Menniskan tänker vanligen endast på de ögonblickliga behofven. Derföre gjorde skogsförödelsen med den från öster till vester framåtskridande kulturen sin resa kring jorden. Menniskan drog ut från Orienten, lemnade den bakom sig i ödemarkens liksvepning, kastade sig öfver det en gång så blomstrande Grekland, lemnade ej något land i Europa orördt och bemäktigade sig Amerika. Nu höres i Nordamerika blott en röst om att klimatet der hastigt förändras, och Dr. Eiseler skrifver från New-York, att detta allmänt härleder sig från urskogens utrotande i vestliga delarne af Förenta Staterna. Enligt Cardwell blef gula febern först inhemsk i Filadelfia, sedan en stor och vacker skog blifvit nedhuggen, som skyddade mot de närbelägna träskens förpestade ångor. Aragas dal i närheten af Venezuelas kust i Sydamerika har ett mycket gynnsamt klimat och bördig jordmån. Floderna förena sig här i en sjö, som i trettio år hållit på att torka ut, man visste ej hvarigenom. Staden Ny-Valencia grundlades 1855 en half ieu från sjön, 1800 faun Humboldt den hg3a 16,000 fot derifrån och han härledde deta vattnets sjunkande från bergens plundring på skog. Dalen var sedan i tjugotvå år krigsskådeplats, invånarnes antal hade förminskats, andet var föga odladt, skogarne hade förblifvit orörda, och då dessa så hastigt växa pp i de tropiska regionerna, fann Boussin;ault den fordom odlade landsträckan under ratten. Äfven i Nya Granada märker man vattiets aftagande i många sjöar, derföre att skosarne äro afhuggna, under det andra förblifit oförändrade, der skogarne stå qvar.5Reande, såsom Humboldt, Robin, La Pårouse kildra de sorgliga följder, som förorsakats f skogsuthuggningen på Vestindiska öarne.