Göteborgsposten – 21 januari 1860, sida 1

lika skyldigheter! Kunde ni stå upp ur edra grafvar visst skullen j göra det, då ett livr till den förfärliga grad vanhelgas, att dess bärare, i stället för at! framföra kärleksandande biljetter med utsatta hemliga möten, skyndsamma underrättelser om senaste skandal, bjudning till någon briljant föte etc., helt hvardagligt, borgerligt underrättar en kund, huru stort förtroende en handtverkare satt tili honom under det förflutna året. Ja, ropen edert ve, det kan dock ic: ke hjelpas. Vi lefva i nittonde århundradet, under hvilket till och med lik-kistorna i Aschebergska graf. koret fått maka åt sig tör att bereda plats för er värmeapparat. Ja, vår tid är mycket förändrad emot den son fordom var. Förr kom t. ex. inspirationen som er gudagnista öfver skalden, omedvetet och på obestämd tid. Sådana impulser ofvanifrån behöfva ej våra da. gars poeter; till dem kommer inspirationen i skep: nad af — en beställning. Hvarföre skulle också våra praktiska tider pegasen gå sysslolös och beta på Helikon; han måste naturligtvis arbeta och görs nytta, han så välsom andra kampar. Jag föreställei mig med hvilken förtjusning allmänheten af en an. nons inhemtat att hr E. Westholm, förf. till Blom: mor på (exercis?) heden, öppnat en poetisk verk: stad, der beställningar kunna göras å för födelsedagar, namnsdagar, bröllopp, barndop och begrafningai m. m., kort sagdt för alla glada eller sorgliga tillfäl len lämpliga versar, såvida anmälan göras en å två