Göteborgsposten – 18 januari 1860, sida 1

större behållning af outgifna sedlar, af inteck ningar i fast egendom, af ineller utländsk: vexlar, af räntebärande papper, af silfver el ler af guld, kan vara skäligen likgiltigt. De väsendtliga är, att banken derigenom får er större soliditet, att den mindre blottställes fö risken af ett afbrott i dess jemna verksamhet Vore riksens ständers bank mindre fattig a den i sjelfva verket är, skulle man icke be höfva hysa några farhågor med afseende p bankens törmåga att inlösa sina sedlar. Ma skulle då ej heller hafva behof af någon god tycklig inskränkning i hans rätt, att utgifv dem. De för vår kollega här på platsen s förhatliga sedelutgifvande privatbankerna had då aldrig uppkommit och skulle snart nog lem na rum åt filialbanker, rörande sig med riks bankens sedlar. Landet skulle aldrig sakn tillräckliga rörelsemedel; och man skulle e behöfva göra utrikes lån för att under kriti ska tider gifva ett hjelpande handtag åt han deln, industrien eller jordbruket. Innan Sve riges rikes bank uppnår den soliditet och dei rikedom, som behöfves för allttdetta, komme det nog alltid att dröja länge. Men säker är att vi aldrig hinna dit, att något säker stöd för landets penningrörelse aldrig komme att beredas, om bankens s. k. vinst allt fram gent röfvas från rätte ägaren.