Göteborgsposten – 16 januari 1860, sida 1

hofver. Lånesumman är för stor för Hambur ger-marknaden, men deremot lagom för Lon don, hvarförutan flera skäl finnas att ickt beröra Hamburg med detta lån. Insändare antager att staten behöfver i och för jern vägsarbetena minst 71 millioner rdr rmt och för återbetalning af det temporära återstående Hamburger-lånet 9 millioner. Dessa 80 mil lioner böra anskaffas till billigaste vilkor pi passande tider, och insändaren föreslår at dessa medel, i st. valör, upplånas på 30 års tid med rättighet för låntagaren att återbetals 4 om 10, 7, om 20 år samt resten vid för fallotiden. Enligt insändarens mening bö lånet tagas till fast kurs mot den billigaste årliga ränta, om möjligt utan kapitalrabatt, ty ehuru det vanliga sättet med kapitalrabatt är? särdeles passande för hypotheksföreningar och korporationer, hvilka endast långsamt kunna amortera sin skuld, så är staten icke i sam: ma ställning, hvadan insändaren förordar fast lån utan kapitalrabatt, om nödigt mot något högre ränta. Insändaren förutser att svårigheter ifrån ständernas sida komma att uppstå för bifall till ett så storartadt projekt (fruktan att medlen möjligen komma att användas till andra ändamål, bör icke betyda mycket, emedan sådant är lätt att forekomma) men vilja regering och ständer att svenska jernvägsobligationer en gång skola få ett europeiskt namn och på vår verldsdels penningmarknader gällande kurs, så måste alla obligationerna vara af samma datum och af statsmakterna utfärdade för hela det behöfliga lånet, vore det ock 100 millioner eller derutöfver, ty i annat fall kommer allmänheten att förvillas at de ständiga smålånen än i mark b:co, än uti Preusiskt Curant o. 8. v. Förbistringen skulle blifva än värre, om det af regeringen framställda förslaget skulle vinna bifall, att till en del utrikes och till en del inrikes upplåna de intill nästa statsreglering behöfliga mindre summor, och man skulle helt och hållet förfela afsigten att göra svenska statspapperen begärliga i verldsmarknaden. Detta om jernvägslånet. Det blefve kanske icke så lätt att få ett så beskaffadt lån på behöfliga tider, och det torde falla sig något dyrt; men härvid bör likväl anmärkas att så väl staten som enskilda hafva tillfälle att inköpa de utgifna obligationena, hvarigenom vi skulle få ett fondsystem här hemma i gång itan besvär och bråk. Önskligt vore om ständerna, i sammanrang med frågan om lån för jernvägssystenets fullbordan, för regeringen uttryckte sin ;nskan att ett behöfligt handtag borde gifvas it jordbruket i vårt land. Det är kändt, att lenna näring sedan c:a 10 års tid tillfölje af idlingar, afdikningar, jordens mera rationella skötsel, anskaffande af bättre kreatursracer ch redskap m. m. gjort förvånande framsteg, vilka icke hade varit möjliga om icke jord;rukarna, snart sagdt länsvis, tvingats att örena sig om låns upptagande utrikes, hvil-. et ock till en början lyckades ganska väl,