Göteborgsposten – 11 januari 1860, sida 1

Familjhemligheten.) Roman af J. F. Smith. I sin moderliga stolthet betänkte hon icke att general de Veres faderoch moderlösa dotter skulle kuuna vägra att mottaga den lysande lott, som skulle bli henne erbjuden. Af moderlig försigtighet anförtrodde hon Miran åt en Engelsmans vård, som i flere år varit intendent öfver hennes egendomar. Man kallade honom alltid khanen. Alla menniskor hade glömt det namn, han fordom bar i sitt hemland. Hans, genom det långa vistandet i Orienten, bronserade hy, hans hinduiska drägt och hans skägg hade så förändrat honom, att hans egen mor svårligen skulle kännt igen honom. — Åtföljd af en talrik svit, inskeppade den eldige Miran sig genast till England knappast en månad efter Ellens afresa. Resan var serdeles gynsam och han landade vid Englands kust fjorton dagar efter Ellen. Det oinskränktaste förtroende rådde emellan älskaren och hans guvernör, om vi så få kalla khanen. Denne älskade ock Miran som om han varit hans egen son. ) (Forts. från N:o 1—4, 6—7.)