Göteborgsposten – 31 december 1859, sida 1

— Och huru gick det med gossen? inföll den o bekante åter. — Huru det gick honom, genmälte handtverka ren med en axelryckning. En vacker morgon, fö några år sedan, var den stackars Albrecht försvun nen och sedan den tiden har man ej hört af honom Om han är död, om han lefver eller kanske blifvi knekt, derom är jag lika okunnig, som alla andra. I detta ögonblick slog klockan 4. Guldsmedens bod öppnades, en mängd nygirige spekulanter träng de sig in, och auktionisten med sin skrifvare intogc sina platser, för att börja försäljningen. Tallrickar, skålar, kannor och vaser af guld och silfver blefvo först utbjudna, och derpå kom ordnin. gen till konstnärens herrliga mästerstycken. Der såg man dyrbara, rikt smyckade tabernakler af den hög: sta fulländning; små götiska kyrkor och mauriska moskeer; stora silfverbäcken med scener ur gamla testamentet, i relief och hela fristående bilder, ypperligt utförda efter antikens mönster. Så länge försäljningen inskränkte sig endast til vanliga föremål, hade guldsmeden lugnt qvarstannat i sin verkstad, men när han hörde sina mästerstycken ropas ut och auktionisten prisa deras förtjenst och skönhet i vanliga utnötta ordalag, då var det slut med hans tålamod. I den häftigaste sinnesrörelse och liksom dragen af en osynlig makt, störtade han fram, och orolig som en mor vid sitt sjuka barns