Göteborgsposten – 17 december 1859, sida 1

göra någon serdeles stor bresch i det guld och de banknoter, hvarmed ni i Spaa fullspäckat edra fickor — Ah, mina glada vänner, ni kan väl aldrig tro, att jag farit till Spaa och sedan följt er i hack och häl, endast för att låta er frossa på de penningar, som ni stulit från min bror, för sex månader sedan När jag i Valenciennes tog plats bredvid er, byttc jag endast om waggon. De båda skurkarne utstötte ett skri af raseri. — Ni skall ge oss upprättelse för edra förolämpningar! utropade Leonce. — Alltför gerna, mina herrar. Jag var så fullkomligt öfvertygad om att saken skulle slutas på detta sätt, att jag redan låtit underrätta en af mina vänner, som väntar mig nere vid porten. Jag ansvarar er för att han skall slåss efter alla konstens reglor. Han är en tapper gosse och är nära att förgås af längtan efter att få döda någon, sedan han för sex månader sedan lät ett par galgfoglar frånstjäla sig på spel en 12,000 francs. De båda falska spelarne skiftade färg, i det de betraktade hvarandra. — Ja, fortfor chevaliern, han skall slåss som ett lejon. ..såframt likväl han ej hindras af de fyra poliskonstaplar, som åtfölja honom. — Poliskonstaplar? inföll baronen blek och darrande. — Ja, han är ju ett riktigt original. Sedan han blef bestulen, går han aldrig ut, utan att ha dessa