Göteborgsposten – 17 december 1859, sida 1

M— — -—— — ——Å.Å.t0X2 Xz gans afgörande böra uppskjutas, men som bondestån. et afslagit förslaget, så har det redan förfallit. N:o 3, att hela statsrådet skall höras öfver afhandlingar och förbund med främmande makter, har blifvit bifallet af borgareoch bondeståndet, men afslaget af adeln och presteståndet, och har alltså förallit. j N:o 4, om stadgande, att konungen icke utan ständernas samtycke må blifva regerande furste af utländsk stat, är bifallet af adeln samt bondeoch borgarestånden, men afslaget af presteståndet; således förfallit. N:o 5, om förstärkning af högsta domstolen, är bifallit af alla fyra stånden; således antaget. N:o 6, angående utländsk undersåtes rätt att i riket förvärfva och besitta fastighet, är bifallet af de 3 ofrälse stånden, men förkastadt af adeln; har således förfallit. N:o 7, angående erkebiskopsoch biskops-val, antogs af borgareoch bondeståndet, förkastades af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet; har således förfallit. N:o 8, rörande riksstyrelsens förande då konungen är sjuk eller utrikes vistande är törkastadt af adeln och bondeståndet, antaget af borgareoch presteståndet; har således förfallit. Af de 8 grundlagsförändringar, hvilkas öde således redan är afgjordt, ha alla blifvit förkastade utom elt enda nemligen det om högsta domstolens förstärkning, genom hvars antagande rikets ständer för sin del gillat och godkändt den bestimmelsen, att antalet af högsta domstolens ledamöter kan ökas ända till aderton, såvida konungen och rikets ständer, i den ordning 87 i regeringsformen stadgar, besluta att högsta domstolen skall arbeta på afdelningar; i hvilket fall såväl justitie-rådens antal inom gränsen af12 såsom minimum och 18 såsom maximum äfvensom ärendenas tördelning mellan afdelningarne skola genom allmän lag bestämmas. Diskussionerna inom de särskilta stånden företedde icke mycket af mera framstående intresse. Det har emellertid anmärkts såsom någonting eget, att då förslaget röravde riksstyrelsens förande under konungens sjukdom eller vistelse utrikes, genom bondeståndets beslut på förmiddagen, redan var afgjordt och hade förfallit, ridderskapet och adeln ansäg sig ändock åt frågan böra egna en tre timmars debatt. Anmärkningsvärdt är äfven, att då så skedde, då stridiga åsigter härutinnan skarpt bekämpade hvarandra och då det ansågs vara af någon vigt hvilken opinion ridderskapet och adeln i denna fråga uttalade, ingen annan af konungens rådgifvare yttrade sig i ämnet än grefve Hamilton, som icke uttalade sig i sjelfva saken, men antydde, att regeringen skulle komma att aflåta en ny proposition om en förändrad uppställning af de ifrågavarande grundlagsstadgandena. D. 8 d:s sammanträdde samtl. Riksstånden till gemensamma öfverläggningar på Riddarhuset angående inrättandet af ewt nytt statsdepartement för allmänna arbeten. Hr L. J. Hjerta uppträdde dervid med ett längre anförande mot regeringens förslag, hvilket anförande af Statsrådet hr grefve Hamilton besvarades. Åtskillige talare lära, med anledning af sistnämnde anförande, afstått från sin begäran att erhålla ordet, så att endast hr Hjerta uppträdde med ett kort genmäle, hvarefter sammankomsten upplöstes. D. 9 hölls åter gemensam öfverläggning om nya beståndsdelars inrymmande i bondeståndet. Ett synnerligt godt intryck, säger Aftonbladet, gjorde framförailt det sansade, tördomsfria och varmt fosterländska sätt, hvarpå flere af bondeståndets ledamöter yttrade sig i frågan, bland hvilka C. A. Larsson från Ostergötland, Anders Eriksson från Elfsborgs län, Rosenberg från Skåne och Nyqvist från Wermland yttrade sig för bifall till törslaget, men P. Bergström från Kopparbergs län och Anders Gudmundsson från Halland mot detsamma. För bifall talade föröfrigt expeditionssekreteraren G. Cederschiöld, kongl. sekreteraren Dalman, professor Carlson och riksarchivarien Nordström. Statsutskottets utgiftsafdelning har till behandling förehaft första hutvudtiteln af den kongl. propositionen angående statsverket: jemte de motioner, som dermed ega sammanhang, och, efter hvad som berättas, skall afdelningen hafva tillstyrkt de af K. M. begärda anslag, med undantag dels af de 17,0 0 rdr, som äskats i händelse at H. K. H. Hertigens af Dalarne förmälniag, hvilken fråga ansetts kunna för närvarande anstå, och dels af de till utfodring af H. K. H. Hertigens af Östergötland stall äskade 6,00v rdr. Omröstning lär i båda dessa frågor hafva egt rum.