Göteborgsposten – 10 december 1859, sida 1

INRNNNRNNSRERRSSEEE——R—E——-—-—r-—r—-——e—-—-—e—EE————-——s———— att det aldrig varit fråga om tulltariffen; ansåg de ej vara så farligt beställdt med våra affärer som h uppgaf. — Grefve Anckarsvärd ansåg svensk jordbrukets ställning långt ifrån så lysande som nå gra talare påstått, och att vår skuldsättning så oge ment upphjelpt oss, trodde talaren ej. Då man mot första inteckning är i stånd att få låna pennin gar vore ställningen ganska betänklig. Om talare äfven stege upp på Åreskutan, såsom hr finansmini stern yttrat, så kunde han ej få sigte på vårt s blomstrande tillstånd, ty dertill behötdes säkert såda ne förstoringsglas, som nyttjas då man betraktar sa kerna från taburetten. — Hr Björnstjerna kunde e heller inse att vår ställning vore så fördelaktig : t säkert är att vår import vida: öfverstiger vår export — Hr G. M. Stjernsvärd tilldömde frih. Bondes an: förande stor förtjenst samt hans teckning sannfärdig het. Tal. önskade gemensamma öfverläggningar denna vigtiga fråga. — Borgareståndets inbjudan til gemensamma öfverliggningar ang. hvilande grundlagsändrings-förslag om tillökning i Statsrådets medlemmar samt inrättandet af ett nytt departement, bordlades. — Till behandling vidtogs följande motioner: hr Ros, om skatt på hundar, remitterades till Bevilln.-utskottet; hr R. Stjernsvärds, om ett lån at 1,200,000 rdr för anläggande af en bibana från Kristianstad till närmaste punkt af Södra stambanan, remitterades till statsutskottet; frih. Creutz, om atskaffande af skyldigheten att vara försedd med prestbetyg, blef, sedan hrr HK. Olivekrona, v. Printzensköld och trib. v. Schultzenheim motsatt sig motionens syftning, remitterad till lag-utskottet; frih. Paykulls motion, om inredande af en våning i Upsala slott, för att begagnas vid kgl. besök, ogillades af hr G. M. Stjernsvärd, men förordades af hr v. Printzensköld, samt remitterades till Statsutskottet; frih. Posses motion, om sabbathens helgd, förordades lifligt af gretve Liljenerantz, men frih. Creutz och R. Cederström voro af motsatt tanka, motionen remitterades till ekon.-utskottet; hr G. Montgomerys, om sammanslagning af Karlbergs akademi och Mariebergs läroverk, ogillades at hrr Printzensköld och Thulstrup, men förordades af frih. Creutz och hrr G. Cederschöld, G. M. Stjernsvärd och Adelborg, hvarefter den remitterades till ekon.-utskottet. Presteståndet. Borgareståndets inbjudning att antaga dess beslut i fråga om sammanträde till gemensamma ödfverläggningar, angående det hvilande grundlagsändringsförslaget om inrättande af ett nytt statsdepartement för allmänna arbeten; förkastades på yrkande af prof. Lindgren och d:r Sandberg. — Prosten Sondens och domprosten Knös motioner om domkapitlens reorganisation, remitterades till Lagutskottet efter någon diskussion, hvarunder domprosten Knös förslag understöddes af professoren Lindgren, kontraktsprosten Arrhenius, prosten Ljungdahl samt biskoparne Butsch, Millen och Bergman. Prosten Sonden försvarade sip motion och anmärkte att hans förslag mera afsåg beskaffenheten af domkapitlens göromål och behofvet at en censura ecclesiastica, hvilken senare d:r Sandberg ansåg tillkomma biskopen. — Domprosten Knös motion om fördelning på 20 år af de kostnader, som drabba boställsinnehafvare för kyrkooch andra allmänna byggnader, understöddes af doktorerna Nordlander och Säve, hvilken senare dock ansåg kostnaden för kyrkobyggnader böra fördelas på 30 är, remitteras till sammansatt Lagoch Ekonomi-utskott. — Pastor primarius Fallenii motion, att rektorer vid högre elementarläroverk böra tillsättas för tem år i sender, gaf anledning till en länge diskussion, hvarunder motionärens förslag försvarades af prosten Sonden och d:r Säve, hvaremot d:r Gumelius, prof. Lindgren och Carlsson, biskop. Butsch och Bergman samt prostarne. Ljungdahl och Lundholm ansågo nu gällande stadgande om ständiga rektorer böra bibehållas. Borgareståndet. I dagens plenum remitterades några sedan föregående plena bordlagda motioner, at hvilka några föranledde diskussion: nemligen rörande hr Hiertas motion, om förändring i föreskrifterna rörande handelsböcker och räkning, mellan hrr Palander och Cedergren; hr Ridderstads, om nedsättning i minimiafgitten vid allmänna bevillningen, understödd af hr Cedergren. — Derefter företöll en högst litlig diskussion i anledning af hr Schwaus motion om upptagande af ett län för jernvägsbyggnaderna af 35 millioner rdr eller två millioner pd st. Frågan om ett inhemskt fondsystem kom äfven härvid på tal, och olämpligheten af ett sädant bevisades med enkla och klara skäl af hr Weern, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vi förut i denna fråga yttrat. I den förra krisen hade väl öfverlådiga spekulationer äfven sin del, men hufvudsakigen var den framkallad deraf, att i öfrigt solide EO rn SR nn