Göteborgsposten – 30 november 1859, sida 1

Article Image
—— ärendets handläggning, som blifvit af flera talare tillstyrkt, uppträdde hr Ekholm, som, understödd af hr Staaf, förklarade sig anse noggranna undersökningar böra töregå beslutets fattande. Hr Ekman erinrade om angelagenheten deraf att om möjligt någon del af den materiel, som för jernvägarne ertordraus, kunde inom landet åstadkommas, och anhöll att statsutskottet måtte för detta ändamål taga i öfvervägande om icke någon moditikation at det i atseende å öfverbyggnaden följda system kunde vidtagas för att göra det möjligt tor svenska jerntillverkarne att tätla med utländningen i afseende på leverans af skenor o. s. v. Denna Itramställning understöddes at ganska många bland ståndets ledamöter, isynnerhet med mycken värma at hr H. Gahn, som gar icke otydligt at förstå, det de svenska tabrikanter, som kunnat vara sinnade att tillverka jernvägsmateriel, icke blifvit atvederbörande så bemötta, att det uppmuntrat dem att väga törsoket. Hr Ekholm, som yttrade sig i samma rikuing, bad statsutskottet göra sig underrattadt, om det vore sannt, såsom det pästodes, att vid uppgörande af större kontrakter i England lemnades 10 till 15 procents rabatt, och om denna kommit statsverket till godo. — Hr Schwan trodde åter, att den svenska jernimdustrien, hvars lägervall han beklagade, ej skullo kunna åstadkomma den erforderliga materielen utan betydligt ökade kostnader för statsverket. Denne talare understödde för öfrigt kongl. förslaget, ehuru han med ledsnad såg, att IX. M:t afprutat 2 millioner på den af jernvägskomiten föreslagna summa, och hemställde att statsutskottet måtte tillse, om icke utväg kunde beredas att åstadkomma dessa 2 mill, på det vid 1863 års slut det vackra resultatet måtte vara ernadt, som öfverste Ericson ansett sig kuuna utlofva, om den af komiten föreslagna summa blefve tillgänglig. — — Bondestandet. Till allmänna besvärsoch ekonomiutskottet remitterades följande motioner: 1. Johannes Anderssons från Jönköpings län motion, om förändrad behandling af frågor rörande mot rusthållare gjord angifvelse om rusthästs vanskötsel m. m., samt om upphörande af visitationer, sedan A. W. Uhr från Örebro anmärkt, att rusthållare vid lifregementets hussarcorps hade all anledning att vara belåtne med officers-corpsen vid samma trupp, samt att förhållandet i allmänhet i hans hemort ingalunda vore sådant, som i motionen uppgåfves; 2. Sven Rosenbergs från Kristianstads län motion derom, att rikets ständer ville till K. M. aflemna samt i underdänighet anhålla om stadfästelse å förslag till byggnadsordning för klockareboställen i Skåne; 3. C. G. Cederskogs trån Östergötlands län motion; om förändringar 1 nu gällande landshöfdinge-instruktion; och 4. Anders Gudmundssons från Hallands län, om ändriag i gällande författningar rörande er ättning åt embetsoch tjenstemän för reseoch traktamentskostnader vid åtskilliga förrättningar. — Följande motioner blefvo remitterade till stats-utskottet, neml. af: 1. Sven Rosenberg från Kristianstads län, om ändring i rustnings-besväret, och 2. Erik Hansson från Gefleborgs lin, om ny fögderi-indelniug inom länet, samt såsom följd deraf anslag till 2:ne kronotogdeoch 2:ne häradsskrifvare-löner. — Till lag-utskottet remitterades jemväl motioner af: 1. C. G. Cederskog trån Östergötlands län, om upphörande af klockares skyldighet aw fortskaffa presterskapets embetsskritvelser; 2. J. O. Almqvist från Norrbottens län, angående samma ämne; 3. J. M. Lundahl från Skaraborgs län, om inrättande af förliknings-komiteer, Jemte förslag till stadgar för desamma; 4. Johannes Andersson från samma län, i enahanda ämne; 5. Anders Gudmundsson från Hallands län, om ändring i 10:de kan. 1:sta I och 15:de kap. jordabalken; 6, Samme ledamot, om skyldighet för domare att uppätta register öfver gravationer å fast egendom. — Vidare handlades en af Josef Oscar Almqvist från Norrbottens län väck motion om utförseltörbud för eller utförsel-tull å läkter och sparrar, dervid tlere talare motsatte sig motionen, såsom ledande till ett förmynderskap öfver skogsegare, hvilket icke ansågs behoftligt. Motionen remitterades til bevillnings-utskottet, liksom följande motioner af 1. Lars Ersson från Södermanlands län, om bestämmande af lika införseltull å humle, som den i 1851 års tulltaxa stadgade; 2. Ola Larsson från Kristianstads län, om afskaffande af böter för lurendrejeri och straffets inskränkande till konfiskation af varan m. m.; 3. Jöns Persson från Blekinge län, om förbud mot införsel af utländska spritdrycker, eller ock förhöjning i tullen derå; samt 4. Johannes Andersson från Eltsborgs län i samma ämne. — Yuterligare remitterades utan (iskussion till statsutskottet motioner at 1. Jonas Andersson från Östergötlands län, om aflutande af underdånig skrifvelse med anhållan, att K. M. täcktes läta inställa befästningsarbetena vid hutvudstaden, samt

30 november 1859, sida 1

Thumbnail