Göteborgsposten – 23 november 1859, sida 1

tjenstledighet vistas hvar han behagar och erhålla pass till utrikes ort och på den tid, han visar sig vara af vederbörande myndighet lagligen permitterad: 2:0 angående föreskrifter i afseende på bränvinsförsäljning; af hr Wahlbonm: angående ett tillägg vid 13 Kap. 7 8 Skiftesstadgan; af hr Rosenqvist: rörande anhållan hos Kongl. Maj:t om åtgärder för införande af passande krigsöfningar inom rikets alla offentliga skoloch undervisningsanstalter för gossar och ynglingar; af hr Grenander: om ändring i föreskriften angående understöd at allmänna medel till utflyttningar i följd af verkställda skiften; af hr Fridstedt: angående anslag till utvidgande af Wenersborgs stads läroverk. — Hr Rydins motion, om anslag till anläggande af bibana mellan Borås och vestra stambanan, och hr Wahlboms, om ändring af 12 Kap. 1 Y Skiftesstadgan, begärdes på bordet. Bondestäåndet. Ola Jönssons från Skåne motion, om anställande af undersökningar för reglerande af den s. k. hofveriskyldigheten remitterades till statsutskottet. — Vid föredragning af lag-utskottets utlåtande n:r 2, med återlemnande af väckt motion om upphäfvande af 7 kap. byggninga-balken, yrkades återremiss af Sven Heurlin, Olof Persson från Gefleborgs län, Per Nilsson från Skåne, Mengel och Jonas Andersson, hvarefter utlåtandet jemte de afgifna yttrandena till utskottet återremitterades. — Expeditionsutskottets skrifvelse-förslag n:r 1, jemte protokollsutdrag från ridd. och adeln n:r 33, med inbjudning att instämma i nämda stånds beslut angående öfverlemnande af den underdåniga skrifvelsen i fråga om DD. MM. konungens och drottningens kröning, föranledde diskussion, derunder Anders Ericsson från Elfsborgs län fann besynnerligt, att den underdåniga skrifvelsen tillkommit på ett sätt, som vore stridande mot grundlagen, hvilken bjuder att allmänna ärenden skola i vederbörligt utskott behandlas. När nu imellertid skrifvelsen vore af 3 stånd godkänd, och således utgjorde rikets ständers beslut, vore icke något annat för bondeståndet att göra än att äfven godkänna densamma. — Jöns Persson från Blekinge yttrade sig äfven i öfverensstämmelse med denna åsigt. — Mengel ansåg denna fråga allt ifrån början kommit på sned, då den borde hafva af ekonomi-utskottet blifvit behandlad. Häraf kunde man finna vådan af att på minsta sätt lemna grundlagen åsido. Talaren vore icka obenägen att återremittera skrifvelsen, af det skäl att deri kunde nämnas, att 3:ne stånds beslut föranledt densamma. — Häruti instämde Carl Anders Larsson, R. H. Isoz, R. F. Gross, Per Persson från Wermland, och Jonas Andersson m. fl. -— Olaus Ericsson kunde icke finna att återremiss tjenade till något, då 3:ne stånd redan godkänt skrifvelsen, hvarjemte åsigt uttalades af Nils Larsson, Jöns Persson och Johan Bergström från Kopparbergs län. — Talmannen tillkännagaf, att han, då förslaget vore af de trenne stånden godkändt och således redan utgjorde ett rikets ständers beslnt, icke kunde derpå framställa proposition om återremiss, hvarefter förslaget jemväl af bondeståndet godkändes. — Nils Larsson och P. F. Mengel, jemte flere med dem instämmande 1edamöter, protesterade härefter mot talmannens tillkännagifna åsigt, att i likartadt fall kunna vägra af ståndet begärd proposition, och vindicerade ständets rätt att, helt och hållet oberoende af alla utaf de öfriga stånden fattade beslut, få i hvarje förekommande fall uttala sin särskilda mening och tanke. — Vidare remitterades följande motioner till stats-utskottet: Nils Olssons från Malmöhus län om militärboställens indragning samt beviljande i deras ställe af penningelön till militärtjenstemännen. — Till lag-utskottet: Nils Olssons, om upphätvande af K. F. den 20 Nov. 1845, angående s. k. lösöreköp, samt Josef Smedbergs, om förtydligande af lagstadgandet, rörande ränteberäkning å omyndig persons medel, äfvensom till allmänna besvärsoch ekonomi-utskottet Anders Jonssons från Vermland, om ändring uti nu gällande resereglemente, och Josef Smedbergs från Elfsborgs län, i fråga om roteringsskyldigheten inom länet. — Härefter förekom till handläggning Erik Kristenssons från Göteborgs och Bohus län motion, om ändringar i k. förordn. d. 6 Oktober 1848, angående aktiebolag, dervid Nils Larsson från Jemtland uti ett längre föredrag gendref motionärens åtskilliga framställningar, uti hvilket föredrag flere ledamöter instämde. — Följande motioner remitterades till lagutskottet: af Erik Kristensson från Göteborgs och Bohus län, om ändringar i författningarna angående lagfart å fast egendom; A. W. Uhr från Örebro län, om inrättande af förlikningsdomstolar å landet; samme man, om tillsättande af tillsyningsmän öfver förmyndarevården jemte förslag till föreskrift rörande förvaltningen af omyndigs medel; C. C. Nettelbladt, om bestämmande af vite för husbonde, som uraktläter att inom viss tid till laga näpst anmäla ur tjenst