Göteborgsposten – 26 oktober 1859, sida 1

a — a de tillfriskna återkommer matlusten endast småningom. Detta förmodar jag är orsaken till den svaghet och oförmåga till arbete, hvaröfver många föräldrar och husbönder klagat. De borde icke förargat sig deröfver, då ötverallt der en verldslig omvändelse försiggått, barnen bli bättre barn och tjenarne bättre tjenare. Jag har sett en person, som var fullkomligt stum tre tuumar vid ett tillfälle och sex vid ett annat. I går såg jag en flicka, som varit stum tjugofyra timmar, men som just då återfatt talförmågan. I dag besökte jag en tredJe person, som varit nästan oupphörligt stum under de sistförflutna sex veckorna. M:r Moore har inför the Eree Churchs Commission i Skottland meddelat åtskilliga intressanta detaljer rörande dessa miärkvärdiga fysiska fenomener. Han berättar att han blitviv kallad till ett fruntimmer, som af sådan orsak blifvit dött, för att bedja tillsammans med henne. Då han anländt, bad hon Gud under djup själsi sängest att lan, om det var Hans vilja, skulle för några minuter skänka henne hörselförmåga, på det att hon skulle kunna höra den bön, som M:r Moore uppsände för henne. Derpå knäböjde denne och bad. Han hörde ett lätt buller, och när han såg upp fann han att hela hennes gestalt var rof för en nervös skakning; men straxt derefter läg hon så stilla som om hon vore död. Då han slutat att bedja, frågade han om hon hört honom, och hon svarade: ja, fullkomligt väl. Han samtalade derefter med henne omkring tjuge minuter, hvarefter han aflägsnade sig. Han fick sedermera veta att hon blifvit döf ungefär tio minuter efter hans bortgång. En flicka, hvars ögon voro tillslutna, omhvärfdes af en hop skottar, som betraktade henne med förundran och tvifvel. Utan att öppna ögonen slog hon upp ett exemplar af Nya Testamentet, som man, enligt hennes beguran, gifvit henne, och trefvade med fingrarne öfver flera sidor, tills hon fann den vers hon sökte, hvilken genast upplästes af en närvarande skottsk prest. Den var den 12 i Ap. G. 3 kap, der Petrus säger: J min af sratl, hvi undren J häruppå? kn liknande men ännu mera förvånande händelse har M:r Moore sjelf bevittnat. En katolsk tjensteflicka hade blifvit stricken down på allmänna landsvägen, hvarpå hon blef blind och döfstum. Hon fördes till en kristligt sinnad fanilj 1 grannskapet för att vårdas af denanna tills dess hennes vänner blifvit underutade om hennes tillstånd. Under det hon vistades på detta ställe, kom en flock skottar och beskyllde henne för att vara en bedraerska. Hon tecknade att hon önskade en vibel. En sådan anskaffades, men misstankarne mot henne voro så starka, all man ej ullät henne att taga den. En närvarande skottsk prest räckte henne då sin bibel, och oaktadt hon var blind och dessutom icke lärt läsa, slog hon upp 5 Mose Bok 29: 7, der man läser: Och Herren vafver ännu intill denna dag icke gitvit dig ett hjerta, som förståndigt vore; Ögon, som se kunde, och öron, som höra kunde. — Detta svar erhöll den misstänksamme tviflaren. De skildringar öfver dessa märkvärdiga öreteelser, som ingått från andra irländska prester, äro öfverensstämmande med M:r Mooes. (Forts.) S