Göteborgsposten – 19 oktober 1859, sida 1

m— man, kyrkoherden anställd; och ehuru denna Kyrka ir det andra här befintliga större templet för den ulmänna Gudstjensten, hålles der, med undantag af större högtidsdagar, endast en Svensk Gudstjenst hvarje söndag, ömsom högmässa, ömsom aftonsång, samt nga veckopredikningar utom under fastlagen, hvilket förhållande i sin mån torde bidraga till att Stadens befolkning företrädesvis ansluter sig till Domkyrkoförsamlingen. Varande likaledes Gudstjensternas antal nom Garnisonsoch Hospitalsförsamlingarne inskränkt ill en högmässa hvarje söndag. Frågan om Stadens indelning i territorial-församingar är icke ny utan har vid flera tillfällen varit bragt å bane. Sålunda har Domkyrkoförsamlingen lerom redan så bestämt uttalat sin mening att Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt beslut d. 23 Juli 1856 i nuvarande Domprostens fullmakt låtit inflyta tvenne vilkor, som hafva afseende på en sådan förändring nemigen i fråga dels om hans inkomster, dels särskilt om skyldigheten för honom att tills vidare upprätthålla Gudstjensten vid den tillämnade nya Kyrkan i aga; och beträffande vilkoren för delaktighet i Göteborgs Garnisonsförsamling har Kongl. Maj:t genom nådigt bref d 6 Juli 1855 uti 4:de mom. förklarat att de, utöfver sjelfva Garnisonspersonalen, till nämnde församling nu hörande personer skulle så framt mellan Stadens öfriga församlingar, flera eler färre, territorial indelning i vederbörlig ordning varder beslutad, vara skyldige att deltaga i den församlings onera inom hvars område personen bor, efter samma grund som för sistbemälde församlingens medlemmar bestämmes. Utom att territorialindelningsfrågan alltså på visst sätt kan anses vara förberedd, måste den ånyo komma, under öfvervägande då man skall bestämma och reglera verksamheten inom den nya kyrkan i Haga. Skall denna betraktas blott såsom en Annex-kyrka till Domkyrkoförsamlingen, kommer otvifvelaktigt antalet af denna församlings medlemmar att ytterligare och hastigt ökas samt i följd deraf de antydde redan befintlige olägenheterna att i samma mån tilltaga. Vill man åter, på ett efter Kommitterades tanka fullt ändamålsenligt sätt ordna så väl Gudstjensten som öfriga till pastoralvården hörande bestyr vid denna nya kyrka, bör territorial-församlingsiden tillämpas, Haga Kyrkan från Domkyrkoförsamlingen helt och hållet afskiljas samt erhålla sin sjelfständiga verkningskrets. I sådant fall ligger för öppen dag, att befolkningen i Hagorna samt i Masthugget borde tillhöra denna nya församling, men då utaf nuvarande folkmängden i Masthugget samt i Vestra, Östra och Nya Haga tillsammans omkring 1,600 personer äro inskrifne vid Christinse och Garnisonsförsamlingarne med ungefär hälften af nämnde antal vid hvardera församlingen, måste ock nu till afgörande företagas frågan huruvida för Hagakyrkan skall bildas en territorialförsamling eller ej. Med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt: om olämpligheten af nu befintliga, högst ojemna fördelning, församlingarne emellan af Stadens befolkning; om de svårigheter för en fullt ändamålsenlig själavärd från Presterskapets sida som möta deraf, att hvarje församlings medlemmar äro spridda öfuer Stadens hela område; om befarad otillräcklighet af det antal Gudstjenster som i Stadens Kyrkor nu hallas, samt om nödvändigheten att i allt fall bestämma verkningskretsen för den nya Kyrkan i Haga, få Komiterade yttra den mening, att inrättandet af territorialförsamlingar i Göteborg är både önskvärdt och af behofvet påkalladt samt att denna förändring lämpligen bör nu till afgörande företagas. (Forts.)