Göteborgsposten – 8 oktober 1859, sida 1

r Om klädedrägten vore ett kännetecken på ladyr n)så skulle man kunna tro att det i New-York hvim a ) lade af dylika. En gång mötte jag en elegant kläd dam ; hatt och sjal — dröm om min förbluffning, di hon plötsligt begagnade sig af sin hvita underklädnin; som näsduk, hvilken användning af detta plagg ble möjlig, derigenom att hon först drog sin svarta si i I denklädniog i höjden. Troligen var det någon tysl emigrerad landtqvinna, som väl aflagt sin korta bond drägt, men bibehållit de gamla maneren. In ame rikanskas promenadkläder måste alltid vara eleganta jom hon ock endast är en liten köpmansfru; men egent ligen är det de ogifta, som på Broadway låta beskå da sina glänsande drägter. Deremot lär det varg hafsigt nog med linnesakerna, och i många fall läs rer det heta: ett linne på kroppen, ett i tvättbaljan och ett på torklinan. Den rike amerikanaren sätter sin stolthet i att hans fru låter sin grannlåt beskådas; hör hon till de Sk. Fashionables, så uppfyller bon också redligt hans önskan. Under promenaderna från Broadway bära många damer de dyraste sidentyger, sådana som i Europa blott brukas vid hofvet och i stora sällskaper; de äro nästan alla beslöjade, ty solen och luften förderfva mycket hastigt hyn; bakom de svarta slöjorna ser man ofta sminkade kinder, dock är detta bruk ingalunda allmänt; man har till och med saut mig att många amerikanskor pålägga hvitt smink. Öfver det friaste folk i verlden, såsom amerikanarne så gerna benämna sig sjelfva, herrska moderna med verklig jernspira. The Fashionables efterhärma de galnaste parisermoderne; ja vanligen öfverdrifva de dem till och med, d. v. s. de amerikanisera dem, och den amerikanska smaken har en stor böjelse för brokiga sammanställningar af färger. En fashionabel dams utgifter gå, såsom jag ur säker källa hört, årligen till 2,000 dollars om ej mera. Men också hvad är ej nödvändigt för att blifva upptagen inom den trollkrets, som bildas af tongifverskorna inom modernas verld! Klädningen måste förfärdigas af en viss parisersömmerska från Broadway; hatten af en viss modiste vid samma gata; damask-haltstoflorna måste likaledes vara förfärdigade at en viss gifven skomakare, ocksa boende på Broadway; andra duga ej! Man får naturligtvis betala oerhördt mycket för alla dessa saker, hvilka i en mindre elegant butik ofta säljas till lika godhet och kanbända varaktigare för blott tredjedelen af hvad de kosta på Broadwaygatan. En klädning kostar henne blott i arbetslön 15 till 20 dollars. Dessutom förpligtar sig en dylik modedam att hvarje halfår hos sin sömmerska taga en parisermönsterklädning. En sådan kostar 60—70 dollars om ej mer; hon stoltserar i två eller tre timmar på Broadway dermed och har den förnöjelsen, att hvar man begapar henne som en lefvande modejournal. En elegant dam försäkrade mig att hon genast kunde på en hatt se, om han vore köpt på Broadway eller ej. Vid ett tillfälle ansåg en rik men förständig amerikansk dam en hatt, den man visade henne i en butik, för dyr. Bodföreståndarinnan blef deröfver högst förvånad och yttrade: ,Jag trodde ej att ni ville ha en hatt, som kostade mindre än 20 dollars. ee i ee Under promenaderna på Broadway ser man hufvudsakligen blott yngre damer. Klockan 3 stängas de stora handelsmagnaternas kontor och då utgjuter sig en hel flod af unga eleganter på gatorna, för att här möta bekanta damer. Men olycklig den man, som vågar att påtvinga en dam sitt sällskap mot hennes vilja! Hon har rätt att anklaga honom inför rätta och böterna för en dylik förseelse äro ganska drysa. Men just emedan det svagare konet i detta fall känner sig tryggadt af lagen, är umgänget emellan båda könen vida friare än i Europa. En liten tolftig miss emottager redan jemnåriga gossars hyllning såsom en rättighet. Vid femton år är hon fullkomigt medveten af hvad hon har att fordra; hon kän