Göteborgsposten – 14 september 1859, sida 2

förslag till en fullständig vattenledning, föreslå att Vattenlednings-Direktionen erhåller bemyndigande att, på Stadens Innevånares bekostnad, efter omständigheterna utvidga och för-: bättra Kallebäcksledningen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Strömbergs förslager, dock så att de i första utlåtandet förordade åtgärderna i främsta rummet utföras. Att beslutet blir någorlunda öfverensstämmande med Komiterades förslag, synes vara högst önskligt. Vattenlednings-Direktionen är synbarligen närmast befogad att taga saken om hand och det måste vara bäst att lemna den så fria händer som möjligt. Ännu kan det ej anses fullt afgjordt om icke en jernrörsledning vore att föredraga. En sådan skulle hafva åtskilliga fördelar i afseende på starkare tryck och lättare underhåll, åtminstone i början, och frågans afgörande beror väsendtligen på kostnaden, hvilken möjligen för jernrören faller sig billigare än man beräknat. — Att vägar böra undvikas synes vara klart. Frågan om tillfälliga ersättningar för skada å växande gröda, vid rörens nedläggande och reparerande, kan med nuvarande expropriationslag icke motsvara kostnaderna för vägens iständsättande. Helt annorlunda förhåller det sig med en ordentligt stensatt gata; ehuru man icke heller der vid lag bör förbise de täta hindren för trafiken. I fråga om valtentillgångens tillräcklighet att genast lindra Hagaboarnas svårighet att skaffa sig dricksvatten, synes komitterades sednare förklaring vara fullt tillfredsställande. För öfrigt torde allt förtroende böra fästas till de observationer och beräkningar at vetenskapligt bildade, sakkunniga män, som legat till grund för deras första förslag. At vattnet rätt ofta rinner öfver, torde de flesta med egna öron hafva hört. Tappningsställens öppnande och stängande inom de delar af stadens område dit ledningen redan sträcker sig, är och blir Direktionens ensak. Mattesmessomarknaden härstädes har varit ganska lifligt besökt, men ehuru priserna i allmänhet varit låga, ha omsättningarne dock varit medelmåttiga, i anseende till inskränkt penningetillgång bland allmogen. Af gröfre väfnader var tillförseln medelmåttig; tillgången på finare lärfter var knapp; de betalta priserna voro jemna och ungefär desamma som vid Larsmessomarknaden. Spanmålstillförseln var äfvenledes ringa; för I:ma hvete betaltes 18 rdr pr t:a, för ny hafre 7 rdr 50 öre å 8 rdr efter qvalitet; 6-rad. Korn betingade 12 rdr, af 2-rad. korn samt ärter saknades tillgång. Tillförseln at Kreatur var medelmåttig, och kreaturen voro i allmänhet af sämre beskaffenhet, men priserna äfven låga. Kor kunde köpas till 40 rdr, ungnöt från 20 till 30 rdr, större såväl arbetssom slagtoxar betaltes från 175 a 200 rdr paret; hästar, som för det mesta voro af klen beskaffenhet, köptes från 50 till 200 rdr efter ålder och godhet; köplusten var klen och omsättningen ringa. Fisk, hvaraf tillförseln var god, betingade i allmänhet låga priser; för klippfisk af fiskebolagens vara betaltes från 40 till 60 rdr pr skepp:d, för kabiljo 11 rdr pr fjerd., för spirlångor från 8 till 12 å 14 rdr pr våla; tillgången på större långor var knapp. Från fiskbåtarne köpt klippfisk betaltes med 28 å 35 rdr pr skepp:d etter godhet, kabiljo 6 å 7!, rdr pr fjerd., efter qvalitet och välkända märken, spirlångor efter storlek 6, 12 å 16 rdr pr våla; små fisk 18 å 20 rdr pr skepp:d. Ångfartyget Wikingen, som härifrån afgick i sin vanliga tur i Lördags, blef i anseende till svårt väder nödsakad att qvarligga i Warberg, hvarifrån det afgick i Söndags till Köpenhamn, och är ej att hitförvänta förr än nästkommande fredag, då turerna för innevarande säsong äro atslutade. Engelska ångf. ,,Hawk råkade vid sin ankomst in i hamnen i förrgår att, tillfölje af den starka strömmen, törna emot ångfartygsträbryggan, hvarigenom åtskilliga bjelkar blifvit bräckta och omkring ett halft tjog plankor af brons beläggning splittrade till omkring en fjerdedel af sin längd. H ansa Antillori rooctes kansert I; Träd