Göteborgsposten – 27 augusti 1859, sida 1

sabbatsfanatism gifva honom en öfvervägande gammal-testaments karakter. Måhända är också hans förkärlek för bibliska namn, såsom David, Sara, Ruben, Ebenezer, blott ett yttre tecken på den inre själsfrändskapen. Affärer har Skotten isynnerhet sinne för, och man måste erkänna att han följer spåret af en ,chance som en verklig stöfvare öfver vatten och land. Handeln är för honom icke ett medel, utan ett mål, en lifsuppgift, och han understödjes i denna sin sträfvan at en naturlig sparsamhet och små behof, i hvilka afseenden han mycket liknar Israels barn. Hans girighet är äfven derföre, till och med hos engelsmännen, hvilka dock icke äro några slösare, ett föremål för skämt, och ett engelskt ordspråk säger, att man förr brukade prägla bråkdelar af pence blott för att gifva Skottarne tillfälle att då och då visa sig ädelmodiga. — Glasgow är Skottlands industriella hufvudstad. Edinburgh, den gamla thronplatsen, har en viss artistisk, bildad karakter, men Glasgow, den moderna fabriksstaden, bär parvenyns prägel. Det nordiska Athen för ett andligt lif; odlar litteratur och vetenskaper, eger en läsvärd tidningspress och på dess gator röra sig menskliga väsen, på hvilka man kan se, att lifvet har en annan uppgift än den att sälja bomull och jern. Glasgow, omgifvet af fabriker och jernverk, känner sig som bäst nöjd i en stinkande dimma och en myrstacksartad verksamhet, i hvilken individerna springa fram och tillbaka om hvarandra, som sökte de att upphinna ett afgånget jernbanståg. — Glasgows kommersiella betydelse förskrifver sig trån Amerikauska och Westindiska handelns plötsliga lyftning, och från tobakshandeln med Virginien, Maryland och Nord-Carolina. År 1718 gick det första fartyget från Clyde-floden till Amerika, och 50 år derefter utgjorde tobaksimporten till Glasgow öfver hälften af Storbritaniens hela införsel. Denna handel riktade blott en liten krets af industri-idkare, som, för att drifva den på det mest inbringande sätt, hade upptagit regeringen som associe i affären. Tobaksherrarne — Tobacco-lords som de kallades — utgjorde den första moderna aristokrati, som uppkom af affärslifvet. De utmärkte sig genom lyx, högröda rockar, alongeperuker, trekantiga hattar och käppar med guldknapp. 1 motsats härtill behöllo småborgarne i Glasgow deras enkla puritanska drägt såsom ett prerogativ mot landtbefolkningen ; åtminstone blef en ung högländare år 1749 med käpprapp körd ur staden af polisen, emedan han dristat sig att komma dit med benkläder, i stället för att bibehålla sin högländska sansculottism. Med amerikanska ftrihetskrigets utbrott upphörde tobaksaffärerna och tobaksherrarne försvunno, mera eller mindre ruinerade, från skådeplatsen. Pa ruinerna uppväxte sockeraristokratien, som sökte monopolisera handeln med de Westindiska kolonierna; samtidigt uppkom en ny verksamhet inom industrien genom bomullsfabrikationen, och från denna tid höjde sig handeln och industrien med raska steg. Uppmuddringen af segelrännan i Clyde-floden, hvarigenom Glasgow ej allenast blef en hamn, utan äfven en plats för skeppsbyggerier, ett vidsträcktare användande af machiner, ängbåtsfart, jernbanor och en lycklig utvidgning af några speciella fabriksgrenar — dessa voro de häfstänger, genom hvilka Glasgow lyftades till Storbritaniens fjerde stad. Sitt ryckte-nu för tiden häfdar staden genom sina tryckta bomullsvaror, sina färgerier, kemiska fabrikater, sin jernproduktion och sitt skeppsbyggeri. Som jernmarknad är Glasgow af ung ålder. År 1830 anlades ugnarne vid Garisherrie af sönerna till en förpaktare från OldMonkland, och dessa hafva nu i en följd af är stått som millionärer i spetsen för skottska jernproduktionen. För närvarande har Skottland 162 masugnar, hvilka förra året levererade 820,000 tons tackjern, hvars egentliga marknad Glasgows börs är. År 1853, då de Förenade nordamerikanska staterna för första ——LLLrmeeee LL A A Ao