Göteborgsposten – 27 augusti 1859, sida 1

Franska armeens Turcos. Denna korps, hvilken under kriget i Italien väckte så mycken uppmärksamhet, utgöres för det mesta af Beduiner, som äro födda slafvar och gemenligen af sina herrar användas att vakta getter. Då de ej längre uthärda den hårda behandlingen, taga de till flykten och söka att om möjligt vinna inträde i armåen, hvarest tjenstgöringen jemförelsevis af dem kan anses såsom frihet. Stolta öfver uniformen och det skydd denna lemnar dem, blicka de med förakt på sina fordna herrar och taga, då tillfälle erbjuder sig, en grym hämnd för lidna oförrätter. Dessa personer utgöra största delen af Turcos. Ehuru af ett föga intagande yttre, äro de onekligen särdeles tappra och bidrogo mycket till segrarne vid Magenta och Solferino. De äro fransmännen ytterligt tillgifna och skulle, om man erbjöde dem att för dubbel sold tjena en annan makt, säkerligen svara: Vi äro franska soldater; Fransmännen segra öfverallt, och det är bättre att strida i sällskap med lejon än med får. Turcos utgöras vidare af vandrande Araber, hvilka äro storståtliga soldater. Dessa äro fåordiga, hafva ett energiskt sätt, orubblig fasthet och okufligt mod. Äfven de äro födda herdar, men deras intelligens är a! en högre ordning än Beduinernas. Måhända kunde en sådan hafva blifvit chef för ett röfvarband; men möjligen vid ett eller annat tillfälle förföljd för någon mindre förbrytelse, har han ansett det rådligast att