Göteborgsposten – 2 juli 1859, sida 1

möjligt c. Men olyckligtvis äga dessa freds förhoppningar icke något stöd i sannolikheter Många tecken tyckas antyda att en öfverens kommelse mellan Osterrike och Preussen, sor tillförsäkrar den förra staten den sednares ak tiva bistånd, verkligen är afslutad. Man ka blott hoppas att den är villkorlig, under de att man måste beklaga att Preussen låtit för leda sig att frångå en neutralitetspolitik, hvar bevarande skulle varit så önskvärdt icke blot för detta land utan för hela det i striden än nu icke invecklade Europa. Hvad beträffar de sydtyska staternas för bittring mot Frankrike och deras planer at eröfra Paris och der diktera en fred, som ka fullt tillfredsställa de tyska kannstöparnas iber schwänglichste anspråk, så falla de onekli gen inom det tragikomiskas område och ma har svårt att förlika sig med tanken att d delas af något parti i det nyktra Preusser Från hvilken synpunkt man betraktar det ty ska Förbundets uppträdande mot Frankrike så länge ingen fransk soldat beträdt Österri kes tyska område, måste det synas oberätti gadt. Ar icke det stormande jubel, hvarme milanesarna helsa sina befriare, ett tydligt tec ken till den österrikiska regeringens oförmå ga eller bristande vilja att vårda sina italien ska besittningars intressen? Huru kunna ty skarna kräfva aktning för sin egen nationali tet, när de gripa till vapen för att undertryc ka ett annat folks, hvilket, allmänneligen ta ladt, innehar lika hög kulturgrad som de Förbundsstatuterna ålägga dem ingen mellan komst till Österrikes förmån, så länge fråga endast rör Lombardiet-Venedig, och de trakta ter hvarpå Österrikes rätt till detta land ä grundad, har förlorat all betydelse, sedan hof vet i Wien brutit dem. Men ett anfall mo Frankrike vore dessutom lika opolitiskt son oberättigadt. Fransmännen äro alltid tappra ett orättvist anfall skulle göra dem oemotstånd liga. Och det är mer än sannolikt att Ryss land i det förutsatta fallet skulle vilja hafv: ett ord med i laget. Hvad England angår så är intet otänkbarare än att den af allmän na meningen kraftigt understödda Palmerston ska ministeren skulle ha lust att hjelpa de goda tyskarna ur klämman. Kortligen, det ä sannolikare att resultatet af kriget blir Rhen gränsens återtagande af fransmännen än Pa ris eröfring af tyskarna.