Göteborgsposten – 4 juni 1859, sida 1

mig blifva godt att vara, tänkte jag; ,denna så ras lösa verksamhet, som genast faller i ögonen, mås nödvändigt med praktisk blick och den förnöjsamhe som väl uträttade värf skänker, på ett angenämt oc njutningsrikt sätt hafva sörjt för hvilan och förstri elsen efter dagens tunga. — Så tänkte jag; me ack, jag tror att jag mycket bedrog mig, ty den dag jag vistats här, har gjort allt för att jaga ur mi minne detta det första ögonblickets angenäma intrycl På ångbåtsbryggan var dock icke tid för sådan funderingar och allra minst lämpligt ställe dertil utan jag skyndade uppåt staden, för att söka red på min principals bostad. Jag vandrade på en för träfflig trottoir vid sidan af ståtliga hus — mera or dem framdeles — upp till en boklåda, för att i e adresskalender få reda på det sökta. Jag antecknad gata och husnummer, frågade mig fram, kom ändt ligen efter mycket bråk till det anvisade huset, me — härifrån hade min grosshandlare flyttat för öfve ett år sedan. Sköna upplysningar de der! Jag fic) sedan veta, att kalendern utgafs för tre år scdar och då undrade jag mindre på att han icke kunna visa mig rätt, utan desto mera huruledes Götebor kan undvara att hvarje år förse sig med en ny, för bättrad upplaga. Lyckligtvis visste man i hans förr bostad hvart han flyttat, så jag slapp att fråga mi fram alltför mycket. Snart var jag på rätta stället Jag skyndade efter angifvelse en trappa upp, läst min principals väl graverade namn på en messings