vlll valLunara och DHOIVIt allost 1 Yercell at en annan korps. Cattinara ligger likasom Vercelli vid Sesiafloden, hvarföre denna trupprörelse, bekräftar vår förut uttalade förmodan, att Österrikarne ämna intaga en försvarsställning längs efter Sesia. De hafva äfven framskjutit trupper af norra flygeln till Dora Baltealinien, hvilken , under general La Marmora är besatt ::f 25,000 fransmän. Dessa lara dock, efter Canroberts råd, komma att snart dragas till Casale. Det är ej troligt att österrikarne här ämna angripa fransmännen, emedan det under sådane förhållanden blefve nödvändigt att uppställa en stark armekorps emot Casale och längs efter Pofloden till Bassignana, för att hindra ett flankangrepp från de förenade härarne. Manövern tyckes snarare gå ut på att tillförsäkra norra flygeln ett godt stöd mot Alperna. Sardinarne hafva bemäktigat sig all den bromateriel, som skulle användas för öfvergången af Sesia emellan Candia och Ferranuova. I Vercelli hafvå österrikarne pålagt en krigskontribution af 300,000 fres, och Como har straffats med en kontribution af 5000 fl. och en inqvartering af ett kroai tiskt regemente, emedan invånarne hissat den : trefärgade fanan. Beslag är lagdt på alla österrikiska fartyg, hvilka ligga i sardinska hamnar, men alla neutralas egendom, som kunde finnas ombord, respekteras i öfverensstämmelse med pariserkongressens förklaringar om neutrala makters rättigheter under krigshändelser. Att äfven Österrike hyllar dessa grundsatser utvisar dagens telegram. Kejsar Napoleon har, två dagar förr än ursprungligen var ämnadt, lemnat Paris och begifvit sig till krigsteatern. Han afreste d. 10 om aftonen öfver Lyon till Marseille, gick der ombord på ett fartyg, samt ankrade i Ge-! nua d. 12 d:s. Prins Napoleon åtföljde honom. Man tror att stora händelser med det snaraste förestå, och att det är underrättelsen härom som tvingat, kejsaren att resa tvenne dagar tidigare. Öfver kejsarens oväntade beslut, att lemna det lättrörliga Frankrike, och ställa sig vid så framskriden ålder i spetsen för armåen, gör, Times följande reflektioner: ,Antag, att han insjuknar, att i Paris ryktet om hans död utbreder sig, eller att den värsta af alla en Bonapartists farhågor går i fullbordan — hvad skall det då blifva af kejsarriket, hvars krona skulle sättas på ett treårigt barns hufvud? Napoleon den 3:dje vill sjelf taga öfverbefälet. Ehuru ungefär lika gammal, som farbrodern var vid sin död, är haniicke äldre än Marlborough var, när han började sin segerbana, och jemförd med de generaler, åt hvilka Österrike anförtror sina öden, är han en yngling. Likväl är hans beslut ingalunda vanligt. Men hvad vill en monark i Ludvig Napoleons ställning göra? När kriget begynner, tänker han dock på segrar, följaktligen på en fältherre, hvilken skall höjas till skyarna såsom Frankrikes räddare och Italiens befriare. Skulle han kanske gifva en af sina generaler tillfälle att blifva hans medtäflare, måhända hans lycklige medtäflare och efterträdare? Under kejsarens frånvaro föres regeringen efter bestämda instruktioner af kejsarinnan i samråd med prins Jerome. Hertigen af Malakoff (marskalk Pelissier) har under tiden högsta militära makten i Frankrike. Alla underrättelser gifva vid handen, att förhållandet emellan Frankrike och England har förbättrat sig på sista tiden, och man väntar) sig mycket af Persignys utnämning till hertigens af Malakoff efterträdare. Som bevis för riktigheten af denna åsigt kan anföras, att den engelska regeringen tillåtit engelska rederier att för franska regeringens räkning taga frakter i Medelhafvet. Som man väntat åtföljde en ministerförändring i Frankrike krigets utbrott. Rouher har öfverlemnat justitieportföljen till Delangle och blifvit utnämnd till president i Senaten; Hertigen af Padua (son af div. general Arrighi) är nämnd till inrikesminister; marskalk Randon har blifvit krigsminister. Grefve Walewski och marskalk Vaillant gå in i hemliga rådet. De diplomatiska förbindelserna emellan Frankrike och Osterrike äro formligen afbrutna till följe af en not, som Frankrikes charge daffaires i Wien, hr Bannewille, framlemnade d 2 Maj. Samma dag lemnade han Wien, oeh baron Hiibner beordrades i ett telegram att lemna Paris. Furst Windischgrätz beskickning till Petersburg har blifvit uppskjuten, emedan Ryssland icke vill ingå på något slags neutralitetsförpligtelse. Oväntad är vigserlisen ei den underraät s