Är Evangeliska Fosterlandsstiftelsens utgifvande af ett urval ur Luthers predikningar att anse som ett sacrilegium? I Den Evangeliska Fosterlandsstiftelsen har i en cirkulärskrifvelse anmodat pastorsembetena i riket att fästa deras resp. församlingsmedlemmars uppmärksamhet på en anmälan af ,en fullständig årgång utvälda predikningar ur Luthers Evangeliioch Epistel-Postillor, på det att subskriptionsmedel och frivilliga gåfvor måtte möjliggöra denna boks utgifvande, för hälften af det nuvarande boklådspriset En insändare i n:o 2 af Svensk Kyrkotidning hyser emellertid så starka tvifvel på Fosterlandsstiftelsens lutherska åsigter, att han i dess tillämnade utgifvande af Luthers egna skrifter ser stora vådor för vår statskyrka och derföre varnar hvarje svensk kyrkoherde för att understödja detta företag. Huru vidunderlig denna uppfattning än synes vara, äro de skäl, hvarpå han stödjer den, om möjligt, ännu vidunderligare. Han förnekar befogenheten af Fosterlandsstiftelsens anmärkning att den nuvarande öfversättningens språk är föråldradt, under föregifvande att den svenska allmogen är mera förtrogen med språket sådant det var, då öfversättningen skrefs — d. v. s. för hundrade år sedan — och att s. k. bildade personer ändå ej pläga ,, läsa någon rätt andelig författare, minst Luther. Hölle den första af dessa anmärkningar stånd, så skulle ju de af vårt lands författare, som skrifva för folket, nödgas betjena sig af det förflutna århundradets språk för att bli förstådda; och ännu har ingen önskan om något dylikt försports från allmogen. Det är ju då att antaga att den, som sväfvar i okunnighet