igenom stora kapitaler koncentreras, hvilka man nödvändigt måste göra fruktbärande. Man har påstått att nödvändigheten af, att använda dessa deposita, varit en af de förnämsta orsakerna till den utsträckta och lättsinniga kredit, som lemnades före 1857 års kris. Men vi tro att resultaterna skola motsäga båda dessa påståenden, och att en opartisk granskning af saken skall visa, att dessa institutioner, långt ifrån att uppmuntra falsk och otillbörlig spekulation, hafva lemnat det bästa motgift deremot. Hade de neml. gjort sig skyldiga till tanklösa förrättningar, så skulle sådant nog visat sig, då de öfverraskades af krisen, såsom händelsen var med den Skotske Western Bank och den Liverpoolske Borough Bank. Men detta är långt ifrån händelsen; tvärtom är det en känd sak, att de Londonska Joint Stock Bankerna ledo mindre af krisen än någon annan sorts banker i konungariket. Deras förlust kan icke sägas vara större, än hvad man väntat under vanliga år. Hväd dernäst angår påståendet, att de leda till otillbörlig spekulation, så tro vi, att just det faktum, att allmänheten vet, hvarest den när som helst kan placera sina öfverflödiga pengar, hur ringa än räntan må vara, är det aldra bästa motgift mot försöken att inrätta bedrägliga aktiesällskaper. Och bör man döma efter sista årets erfarenhet, så är denna åsigt riktig. Aldrig har det förut varit en period, då penningar varit så öfverflödiga och så billiga, under det på samma gång hvarje försök att framkalla spekulation helt och hållet misslyckades.