Göteborgsposten – 6 april 1859, sida 1

handel och fabriker till en sådan höjd, att f nationer skulle kunna täfla med dem deri. De skulle göra dess handelsflotta mycket större och förse landet med ångbåtsförbindelser, så dana som våra. Alla Kontinentens stater skulle genom jernbanor förenas immed Frankrike, och Paris skulle bli affärslifvets centrum liksom civilisationens och nöjenas. Hvad skulle icke ett energiskt och intelligent folk kunna uträtta med ett land, som är dubbelt så stort som Storbritanien, och beherrskar Nordsjön, Atlantiska Hafvet och Medelhafvet? Frankrikes jordmån och klimat öfverträffa nästan hvarje annat lands. En bland försynens dunklaste skickelser är den, att endast en ringa del af jordytan kan befrämja menniskans högsta utveckling. I Ryssland är snön ett väsentligt hinder; i Spanien och Italien är hettan under en stor del af året olidlig; Förenta Staternas territorium är underkastadt hastiga vexlingar af värme och köld, som äro högst skadliga. Frankrike ligger just under en breddgrad, som förenar de största fördelarne med de minsta olägenheterna. I detta land, der himlen är klar och klimatet tempereradt, står folket på höjden af sin tids civilisation och kan komma att äfven stå främst i industrielt hänseende. Frankrikes konstnårer äro de förnämsta i verlden, och der finnes en ständigt växande marknad för artiklar, hvars värde bestämmes af skönhetssinnet. England kan öfverträffa i metallproduktion, men konstens monopolium torde svårligen kunna fråntagas våra grannar. Frankrikes vin är verldens vin och utgor en produktionsgren, som ständigt blir vigtigare. Detta är elementer till en oberäknelig lycka, och franska folket kan eftersträfva denna supremati i de fredliga konsterna, såvida ej dess herrskare tvinga.det att fortfarande spela den föga hedrande roll, som det så länge måst utföra.