Göteborgsposten – 2 april 1859, sida 1

stod vid hans sida, klädd i arbetsdrägt, var en mu rare vid namn Richard Mallet, och Zebedee Peck brorson. — Gud vare hans arma själ nådig, sade manne efter en stunds tystnad, under hvilken han och han hustru med vördnad stodo och betraktade den gam les stelnade anletsdrag. Han behöfver vår Herre förbarmande, ty han hyste aldrig något sådant emc sina medmenniskor. Genom det öppna fönstet inträngde ljudet af flc ra röster, och derpå hördes fotsteg komma uppfö trappan. -— Det är troligen grannarne som komma, Hann: Richard Mallet drog lakanet öfver den döde ansigte, och gick fram till dörren för att helsa p de nykomna, af hvilka de flesta voro qvinnor. Nyf kenhet stod målad på allas ansigten. I hela tvenne dagar hade den gamle girigbuken hus varit igenläst, utan att någon sett minsta skyn af dess egare. I början trodde man att det var e af gubben Pecks vanliga nycker, då hans besynnerli ga infall voro kända af alla, och derföre väckte de icke någon misstanka, men andra dagen om morga nen utspriddes ett rykte, att den gamle girigbuke blifvit träffad af ett slaganfall; vid middagstiden på stod man att han hängt sig på en bjelke i:ett vinds rum, och då aftonen kom, sades det med bestämd het att han blitvit mördad af tjufvar, hvilka, seda de plundrat huset, rymt öfver muren. En rådpläg