Göteborgsposten – 30 mars 1859, sida 1

————X.l.hZous—————————— vems och den utomordentligt stora tillförseln till hamnplatserna, bibehållit en fasthet i pris och ett oberoende af fluktuationerna på europeiska marknaden, som visa huru välmående plantage-egarne äro och huru mycket England har skäl att beklaga sig öfver, att det hufvudsakligen är hänvisadt till förenta Staterna för att tillfredsställa sin förbrukning af det vigtigaste råmaterialet för dess jettelika industri. Att man i den nya verlden skulle repa sig raskare efter krisen än i Europa, det betviflade man aldrig här. Man måste gifva Amerikanaren rätt i, att han besitter förmåga att raskt återvinna hvad han förlorat. Men om man vill vara rättvis, så får man erkänna, att alla kulturfolk, om äfven 1 mindre grad, besitta denna förmåga och att det måste finnas andra orsaker till detta landets hastiga uppsvingande. Här finnas stora blott till en del begagnade hjelpkällor, och den lätthet, med hvilken en hvar, som vill arbeta, här kan förtjena sitt uppehälle, erbjuder framför allt i vida högre grad än i Europa en hjelp att minska stora olyckor. Men hvad skulle denna välsignelse betydt om den varit belagd med inskränkande band, om icke den grundsatsen att arbetet är fritt och hedrar, i öfver ett århundrade genomträngt hela befolkningen. Huruledes skulle en man, som en förskyld eller oförskyld olycka beröfvat medlen att uppehålla sig och de sina, unna utan förtviflan motse framtiden, om han icke hade frihet att sysselsätta sig med det yrke, som anlag och förmåga drifva honom till? Och i hvilken ställning skulle nu så många dugliga och flitiga menniskor befinna sig, hvilka vid den stora stoppningen i alla arbeten i fabriksdistrikterna våren 1857 kommo i nöd, om de icke utan uppsättning eller vidare dokumentering kunde söka att använda deras arbetskraft på de ställen sådan efterfrågades? Och hvad betydelse skulle väl det rika landet med sina sjöar och segelbara strömmar hafya om omsättningen, hvilken inom så kort tid har nått jettelika dimensioner, hindrades genom tullinskränkningar, besvärades genom kontroll af regeringen eller onaturligt fördyrades genom ineller utförseltullar? Det är friheten som har gjort Förenta Staterna till ett stort land i ekonomiskt afseende, det är den som låter ett sundt lif röras i alla befolkningens klasser. I en senare skrifvelse yttras följande: Det senaste karakteristiska kännetecknet på handelslifvet härstädes, neml. försigtighet och brist på spekulationslust, är fortfarande i nästan lika så hög grad framstående som vid årets början. Vid åsynen af den betydliga tillförseln af europeiska produkter måste man väl fråga, om landet redan så mycket hemtat sig efter krisen, att det har rättighet till det förtroende, som Europa visar det genom att öfversända så stora varuposter. Förra årets skörd utföll medelmåttig och lemnade endast ett obetydligt öfverskott, som kunde användas till inköp af europeiska varor, och landets förmåga att köpa är derföre i hög grad beroende af innevarande års skörd. Utfaller den tillfredsstållande, så låter det väl tänka sig, att följderna af krisen kunna mot årets slut vara öfvervunna, och höst-affärerna skola då kunna antaga sin förra utsträckning. Men blir skörden mindre god — och hittills har väderleken på åtskilliga ställen väckt bekymmer, så skola de vestra distrikterna åter komma till korta med uppgörelsen af deras skulder, och omsättningen i kustländerna skall dervid lida. Ovissheten om Förenta Staternas regerings finansiella politik ökar äfven stillheten i handeln. Kongressen skall snart vara slutad, och ännu vet man ej hvilka medel skola begagnas för att fylla den toma skattkammaren. Det tyckes att man ej vill ändra tariffen, och då blir det tal om ett nytt lån; men förhandlingarne bedrifvas på ett sådant sätt i Washington, att intet kan förutsägas med anseende på tariffreformen. Skulle en förändring i densamma blifva vidtagen, så kommer den troligtvis att mera bära pregeln af en politisk öfverenskommelse än en ekonomisk princip. De norra Staterna föra neml. orden beskydd för inhemsk industri i deras flagga, under det att de sydliga, hvilka införa så många fabrikater, äro intresserade i att få dessa billigt och derföre hylla frihandels-principer. Ännu hör man förnyade klagomål från protektionisterna öfver, att de stora införslerna öka landets skulder, att det är bättre att sjelfva frambringa varorna i landet än att införa dem, och att det skulle vara landet till gagn, om man medelst en hög införseltull