Göteborgsposten – 26 mars 1859, sida 1

—— — — Ä d att fullborda sitt lands förderf. Dessa mäns namn skola alltid blifva kära för hvarje fosterländskt sinnad svensk, ehuru en tidning vågat stämpla denna ädla bedrift såsom en handling, hvilken vore i behof af förlåtelse. Vi hålla före att man blott bör beklaga att den ej utfördes några år dessförinnan, då Finland ännu kunnat räddas. Denna svenska folkets kärlek för sin konung, som endast kunde undergräfvas genom en hel kedja af olycksbringande och nästan vansinniga regeringsåtgärder, leder sitt ursprung från den tid om hvilken endast sagorna veta att förtälja. Och den har alltsedan underhållits, dels derigenom att så många af Sverges konungar i rikt mått egt de egenskaper, som äro egnade att väcka svenskarnas beundran och tillgifvenhet, och dels derigenom att folkets och konungarnas intressen sällan om någonsin varit stridiga. Folket gynnade konungamaktens tillväxt, emedan de i densamma sågo en bundsförvandt mot aristokratien och hierarkien, hvilka beröfvat det dess urgamla frihet; och ehuru många af regenterna förleddes af fruktan, fåfänga eller vidskepelse att utvidga adelns och presterskapets privilegier, så sökte dock andra att undandraga sig deras orättmätiga inflytande genom att sluta sig till folket. Folket är alltid mera böjdt att tillskrifva de högtuppsatte i landet än konungen skulden för allt hvad som icke är hvad det borde vara, och ännu i dag säger allmogen: ,, konungen vill oss nog väl, men herrarna hindra honom att göra hvad som är rätt I den förtryckande despotismen se de en maskerad oligarki — och oftast med skäl. Ty de enväldiga furstarna ha sällan mera än blotta namnet af makten, då regenter med sådan sjelfständighet och herrskarekraft som de begge Napoleonerna och Nikolaus I äro sällsynta. Merendels beherrskas de af en kamarilla, som just derföre är så farlig för folket, att den är endast regenten ansvarig för sina handlingar. Huru mycket lyckligare är det ej blott för landet utan äfven för fursten sjelf, när en konstitution hindrar honom att bli en lekboll i några smickrares och lycksökares händer i det den anvisar honom rådgifvare, som ega fullt förtroende hos folkets ombud! Ovanlig importartikel. Sverige, det kalla landet högt upp vid polen, med isigt pansar kring högvälfd barm, har i år varit så fattigt på sin naturligaste produkt, att man sett sig nödsakad att från annat land införskrifva — is! Ett sådant förhållande torde icke inträffa många gånger under hvarje århundrade. Hit til Göteborg hafva under senaste tvenne veckorna ankommit ej mindre än fem fartyg, uteslutande lastade med denna ovanliga importartikel, hvilken, såsom ej förutsedd vid tulltaxans upprättande, tullfritt fått införas. Det bör ej vara svårt att gissa hvarifrån varan kommit: det är ej ovanligt att man mötes med köld från det hållet; men denna gång skall det dock lyckas oss att smälta våra hinsidanfjellsbröders is. Från Lysekil skrifves den 24 d:s. Förliden gårdagsmorgon omkring kl. 5 väcktes