Göteborgsposten – 29 januari 1859, sida 1

han till Göteborg. Af sin morbror köpte han Bal. dersnäs med tillhörande egendomar, som förvaltades på bästa sätt. Lancashiresmidet infördes af honom 1 vårt land, och han var ej mindre framstående såsom jordbrukare och bruksägare än såsom handlande. På samma gång ådagalade han stort skönhetssinne och verkligt poetisk skaparekonst i de försköningar, hvarmed han prydde sin älsklingsbostad. Afven för de allmänna ärendena intresserade sig denne ovanlige man. År 1837 utsedd till statsrevisor, uppträdde han efteråt med stor utmärkelse såsom representant för Göteborgs stad vid åtskilliga riksdagar. Brukspatron Wern dog den 18 Juli 1858. Hans honom värdige son med samma namn hade under sista året inträdt i Vitterhets-samhället, om vi ej misstaga oss, i fadrens ställe. Den för sina frikostiga gåfvor till härvarande gymnasii-bibliothek särskildt minnesvärde expeditionssekreteraren Pehr Ström föddes den 21 Aug. 1779 i Ormevalla prestgård och studerade i Upsala och Lund. Till en början kunde han visst icke klaga öfver långsam befordrån, ty sedan han år 1804 inträdt i civil-expeditionen blef han redan 1807 kopist och 1814 förste expeditions-sekreterare. Såsom sådan dog han dock sommaren 1858. Expeditions-sekreteraren Ström var tarflig och enkel, nästan liknande till det yttre en af forntidens ,hederliga handtverkare. Men fast han tycktes föra en enstörings lefnadssätt, samlade han omkring sig tusentals vänner, som han måste högt älskat, efter han unnade dem så vackra kläder. De prunka nu i dessa på vårt gymnasii-bibliotheks hyllor. Carl Gustaf Lövenhjelms långa, skiftande, men alltid ärofulla bana gaf naturligtvis rikt ämne för parentatorn. Adjutant hos Bennichsen vid Borodino och hos kejsar Alexander vid Leipzig, åtföljde han vår nuvarande konung på den resa, hvarunder dennes hjerta gjorde sitt val. Han åtnjöt i hög grad denne furstes förtroende, hvilket bevisas bäst at de diplomatiska uppdrag han utförde i Constantinopel, Wien och Mänchen. Det var han, som när kärlekens telegrafverk skulle sättas i gång för de begge furstliga älskandes räkning, blef den förste telegrafisten. Hans utmärkta personliga egenskaper gjorde att han användes till både höga civila och militära befattningar af stor vigt. År 1843 utnämndes han till landshöfding i Göteborg, der han qvarstannade i fyra år. Han ådagalade här både viljeoch handlingskraft, men åtskilliga obehagliga händelser visade huru lätt en högättad man kan stöta emot i en rik handelsstad. Grefve Lövenhjelm dog den 18 Maj 1858. Ehrensvärd kallar svenskarna en trög nation full af hetsigheter. Af trögheten fanns hos denne man icke mycket, men af hetsigheterna desto mera. Hade han ägt mera sjelfbeherrskning skulle han ha varit en riddare utan tadel — såsom han nu var en utan fruktan. Grefve Lövenhjelm var tvenne gånger gift och gjorde begge gångerna sitt val i hofvens kretsar, der han rörde sig såsom i sitt rätta element. Hans första äktenskap var föga lyckligt, men hans sista med en rysk hoffröken och riksgretvinna var det så mycket mera. Han efterlemnade ingen son. Excellensen Carl Axel Lövenhjelm är den siste af sin ätt. De nya ledamöter, hvilka samh. med sig förenat voro följande: Conf.-Rådet Forchhammer, Etats-Rådet Eschricht, Professorerna J. Steenstrup, Bonsdorff, Milne-Edwards, Boeck, Faye, Conradi, Keyser, Welhaven, Riksarchivärien Lange, Professor G. Hjort, Ryttm. P. Möller, Prem.-Lieutn. Gadelius, Possessionaten E. Olbers och Grossh. C. F. Weern. Slutligen tillkännagåfvos de för året utgifna prisfrågor, så lydande: 1:o Om det redan är historiskt bevisadt, att det ej funnits en förening af de många urrikena i Danmark, under en monark, före riksstiftaren Gorm, eller i Norrige före Harald Häårdfager, med hvilka afgörande grunder skulle man då kunna stödja det vanliga antagandet, att Ansgarius, före dessa båda riksbildares tid, ofvanom de danska rikena träfjat en enda kung och ett enda rike, det Sveo-Gothiska? 2:o Hvilka verkningar på svenska åkerbrukets och industriens utveckling böra tillskrifvas de under senast för