Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1870, sida 2

Article Image
stigningen, som omedelbart mötes af tyska trupper och frivillige. Alla fransmän, som tillfängatagas på kusten, behandlas som krigsfångar och skyddas mot misshandling. — De många byräer, som inrättats för att emottaga anmälningar om frivilligt inträde i kustförsvaret, hafva fullt upp att göra. Det andra slaget vid Saarbricken. Om Frossards nederlag den 6 Augusti skrifver en korrespondent till ,,Le Petit National samma dags middag från Styren-Vendel: .I detta ögonblick dåna kanonerna en half fjerdingsväg ifrån mig. För en timme sedan började ett preussiskt batteri bombardera de af franska artilleriet besatta höjderna. Våra svara icke, troligen emedan fiendens eld icke når dem. Jag kom i går atton klockan 10 till Forbach i ösregn och fann staden öfversvämmad af trupper af alla vapen, hvilka, alltefter som de anlände, kamperade på den kringliggande terrängen. I morse var jag på benen klockan 5. Jag ville besöka de höjder, som beherrska Saarbrucken och hvilka våra trapper hållit besatta sedan den 2 Augusti. En handlande från Lyon, som logerade i samma rum som jag och som flera dagar varit i Forbach, åtföljde mig. Den 2!, mil långa vägen mellan Saarbricken och Forbach är mycket vacker. Den sista by, man påträffar, heter Styren-Vendel och ligger i en dal. Owanför, mot den tyska sidan, ligga de höjder, som beherrska Saarbrucken och hvilka våra soldater tillegnat sig den 2 Augusti. Huru stor var vår förvåning, då vi märkte att dessa höjder voro utrymda! Plötsligt kommer ett infauteriregemente ut ur den skog, som finnes på venstra sidan af vägen och stöter intill några potatisgärden. Vi igenkände den sranska uniformen. Det är 77:de linieregementet, som breder sig ut öfver ten, i det förposterna stå i beredskap att uppställa sig några hundra alnar längre fram. Tvä plutoner, den ena af det 7:de, den andra af det 12:te dragonregementet, komma i galopp från Forbach och uppställa sig på det 77:de regementets högra flank. Vi skulle rycka fram mot gränsen, som är knappt 300 alnar ifrån oss, men en infanterikaptem som betäcker vägen med sitt kompani, förbjuder oss att gå längre. Jag inlåter mig i samspråk med denne kapten och erfar af honom följande: Sedan den 2 Augusti hafva våra trupper, som beberrskade dessa trån preussarne tagna ställningar, icke upphört att utmana dessa till en dust, men preussarne. som stodo betäckta bakom Saarbricken, hafva ihärdigt vägrat att begynna en kamp. I går afton ålade emellertid en ordre från general Frossard, som gått till Metz, divisionerna Berg, Bataille och de Lavancoudet att draga sig tillbaka bakom franska gränsen. Denna beftalluing blef utförd och vid gryningen i morse fanns ej en fransk soldat qvar på denna del af det tyska området. Artilleriet blef lagdt i bakbåll vid utgången af en skog, som låg högst 120 alnar från gränsen. Kavalleriet vände åter till Forbach. Det 76:te regementet, som i förening med det 77:de bildar en brigad, drog sig ännu mera tillbaka. Det lje jägareregementet till fots kamperade framsör Forbach. Det 77:de regementet allena qvarblef på slätten i fiendens äsyn. Detta regemente utrymde sist höjderna vid Saarbräcken. Afsigten med denna manöver var — sade mig kaptenen — att inveckla preussarne i en strid på fri mark och få dem till att tro, det vi vore allena, samt derpå omringa och nedskjuta dem. Medan vi fortsatte vårt samtal, märkte vi plötsligt ett preussiskt infanteriregemente, som vi förmodade vara det 40:de; det visade sig på toppen af höjden och intog ånyo de ställningar, som det förlorat den 2 Aug. Några sqvadroner kavalleri följde hastigt efter, men dessa trupper gjorde ingen min af att vilja stiga ned utför höjden och komma till oss. Emellertid närmade sig dock tre preussiska ryttare som spejare. Man lät dem komma inom halft Chassepotskott afstånd, hvarpå förposterna gåfvo eld på dem. Två af ryttarne vände oskadde om och flydde; den tredje var fallen, och hans häst galopperade midt in i våra leder, der dragonerna bemäktigade sig honom. Några minuter sednare togo de äfven den fiendtlige ryttaren. Han var nu ett lik; en kula hade gått genom hans hals och blodet flöt ur hans mun. Denna syn gjorde ett starkt intryck på mig. (I det ögonlick jag öfverlät mig åt mina betraktelser, ljöd kanonaden med större styrka än någonsin; jag märker att striden blifvit allmän på hela linien. Jag återvänder till min berättelse). De preussiska spejarne fortforo att rycka fram tid efter annan. Våra skyttar öfversålla dem med gevärsskott. Stabsofficerare passera vägen i alla riktningar för att bringa ordres. Generalerna Jolivet och Berge anlände kl. 10 och gåtvo dragonerna ordres att rycka fram. Dessa ville uppställa sig 800 alnar från preussarne. Kanonaden blir till den grad stark och det är ett sådant buller framför den gästgifvaregård, hvarifrån jag skrifver, att mina tankar förvirras. KI. 101, ankommo 2 andra dragonsqvadroner, något sednare fyra kanoner, derpå hela 3:dje jägareregementet till fots. Gevärsskotten fortforo oafbrutet, men kl. 11 började preussarne bruka kanonerna. Några minuter sednare svarade vårt artilleri. IIvad skall ske? Jag vet det icke ännu. — Jag slutar brefvet för att betrakta striden på närmare håll. Klockan 3 12 fortsatte brefskrifvaren sålunda: I detta ögonblick har jag återvändt till Forbach, efter att hafva varit på stridsplatsen tills nu. O, hvad kriget är fasansfullt! Hvad skall jag såga? Fransmännen äro alltid tappre, men när man kämpar på öppen mark, mot en fiende som ej är att träffa, då han dolt sig i en tät skog, hvilken han ensam känner, huru kan man då vinna några fördelar? Våra soldater ha blifvit modlösa; det 77:de t är krossadt, det 76:te har lidit mindre, det :dje fotjägarerog:tet är upplöst; soldaterna vika tillbaka. Preussarne hafva bemäktigat sig byn Styren-Vendel. Man har nyligen uppställt mitraljösbatterier på något afstånd för att drifva dem derifrån. Förstärkningar komma från alla håll. Kanske är slaget ännu ej förloradt. Preussarne följa skogen; de äro nu blott 1 fjerdingsväg från ForLe bach. Paniken i den lilla staden har nått sin höjd; alla hus äro stängda. Man kan anslå antalet af de döde till 4å 500; lika många sårade, hvaribland flera officerare. I morgon vidare detaljer.

15 augusti 1870, sida 2

Thumbnail