Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1870, sida 2

positioncr, och med denna linie sammanhänger deras förnämsta stödjepunkt och vapenplats i östra Frankrike. Man hade nu väntat, att alla öfvergångar öfver Mosel skulle blifvit på det omsorgsfullaste bevakade och på det starkaste sätt försvarade. Men så brådstörtadt har återtåget och så snabb förföljelsen varit, att innan Bazaine, som nu fått öfverbefälet öfver hela franska hären vid Mosel, hann träffa anstalter för detta ändamål, hade det tyska rytteriet öfverraskat och inträngt i såväl staden Pont-a-Mousson som staden Nancy. Den förra, som räknar omkring 10,000 innevånare, genomflytes af Mosel. Nancy åter, en ansenlig stad med 50,000 innevånare, är belägen på vestra stranden af Meurthe, som i strategiskt hänseende bildar en fortsättning af Mosel. En bataljon, som Bazaine i största hast skickat med bantåg från Metz till Pont-a-Mousson, för att hindra öfvergången, tills förstärkning hunnit anlända, kom för sent och måste skyndsamt draga sig tillbaka, lemnande sitt bagage i tyskarnes våld. Desse hafva omedelbart skickat ströfkårer från Pont-a-Mousson norr ut längs vestra Mosel-stranden, hvilka uppifvit banskenorna upp till den vigtiga statonen Frouard, der jernvägen från Metz förenar sig med Paris-Strasburg-jernvägen. Tyska förtrupper stå således redan på Mosels vestra strand. IIufvudmassan af de tyska härarne utbreder sig på den östra stranden. Steinmet: armö, som utgör högra flygeln, skall stå i grannskapet af Metz, prins Fredrik Karls armå (2:dra armåen) närmast honom ned förbi Pont-åMousson, preussiska kronprinsens trupper i nejden ar Nancy. Under sådana förhållanden är en hufvudbatalj oundviklig, och man väntar, att fransmännen skola öppra den med ett angrepp på Steinmetz, då dennes arme möjligen blir isolerad, under det prins Fredrik Karl söker forcera Mosel-öfvergången och de höjder, som beherrska -denDet är i dag Napoleonsdagen, och då man känner franske kejsarens vidskepliga dagväljeri, är det icke osannolikt, att bataljen redan rasar. Det skulle i någon mån höja kejsardömets sjunkna aktier, om man i Paris finge fira Napoleonsdagen med underrättelsen om en seger. Franska armåen skall under de sistförflutna dagarne ha emottagit mycket betydliga förstärkningar. Sådane skola äfven vara på väg till de tyska operationshärarne. Om de tyska härarnes rörelser efter bataljerna d. 6 dennes erfar man, att Steinmcta armås förposter stodo d. 11 dennes vid Niedfloden (2 å 3 mil öster om Metz); en del af hutvudarmten under prins Fredrik Karl hade besatt linien PfalzburgBDockenheim, och sydarmåens (preussiske kronprinsens) kavalleri ströfvade då i trakten af Luneville vid Meurthe-floden. Från Weissenburg, der kronprinsen stod d. 4, är det omkring 16 mil till Luneville. Moselslodens bredd söder om Metz är ungefär 200 fot. Den är tillräckligt djup att trafikeras af ångbåtar. Det franska marininsanteriet och öfverhufvud de trupper, som voro bestämda att operera mot tyska kusten, voro nu på väg öster ut, dels att förstärka Paris besättning, dels att förena sig med hären vid Metz. Om en landstigning på Östersjökusten talas icke mer. Afven i södra Elsass utbreda sig de tyska vapnen. Att Mählhausen utrymts af fransmännen bekräftar sig dock icke. — Fästet Licbtenberg i Vogeserna gaf sig icke utan motstånd. Det besköts af tyske generalen Higel, och byggnaderna inom fästet råkade i brand, hvarefter garnisonen, 3 officerare och 280 man, kapitulerade. Jernvägarne i Tyskland äro alltjemt uppfyllda med tåg, som föra landtvärnsregementen till Rhen. Genom Stuttgart ha wärtembergska och bajerska reservtrupper nyligen tågat vesterut. — Vesterifrån transporterades krigsfångar, bland hvilka många luaver och turkos, samt sårade. Stora transporter af sårade hade anländt till städerna längs Rben. Bland tyska truppafdelningar, som lidit stor manspillan, omtalas särskildt nederrhenska fysilierregeI mentet. Det tyska kustförsvaret är ordnadt så, att kusten delas i olika distrikter, som ha hvar sin hufvudstation och anförare. Dag och natt observeras farvattnen på det noggrannaste, och när ett fiendtligt krigsskepp visar sig, telegraferas det genast till närmaste station. Skulle en fiendtlig landstigning ega rum, äro sådana åtgärder träffade, att hjordar, upplagda varor och öfver hufvud allt som kan vara fienden till nytta, genast föres inåt landet. Telegrat och ilbud i förening underrätta om landkänslor ännu rörde sig på djupet och n kunde frigöra sig från verldens fängsland