Då natten inbröt, blef oredan än värre. — De regimenten, som lidit mest, äro 6:te och 47:de linieregimentena samt 2:dra turcosregimentet. General Raoult samt fverstarne grefve Gramont och Krien dödades. Slaget vid Weissenburg. Till de skildringar, dels ur fransk, dels ur tysk källa, som vi förut meddelat, af denna drabbning, bifoga vi nu den officiella rapporten om densamma, daterad 3:dje armåens öfverkommandos högqvarter, Schweichhofen, den 4 Augusti. I dag kl. 4 på morgonen uppbröt 3:dje armen ur sina bivuaker för att sätta sig i besittning af de historiskt ryktbara Weissenburgerlinierna. På högra flygeln kom bajerska 4:de divisionen först i striden. Hon stod midtemot Weissenburgs välbefästade verk och hade ordres att taga dem. Ste och 11:te preussiska armåkårerna skulle taga de möjligtvis starkt besatta linierna i centern, medan den badiska och den wärtembergska divisionen, förenade som armåkår under general v. Werder, skulle eröfra Lauterburg. 5:te preussiska kåren hade knappt hört kanondånet från den bajerska divisionen framför Weissenburg, än han satte sig i marsch med sitt avantgarde för att understödja bundsförvandterna. Kl. half 9 hade de första kanonskotten lossats från de bajerska batterierna Kirchhoter och Bauer; kl. 9 tillkännagåfvo redan de preussiska kanonerna, att de voro färdiga till hjelp. 11:te armekåren, som hade tillryggalagt en längre marsch, var, det oaktadt, omedelbart efter eldens öppnande färdig att ingripa. H. K. H. kronprinsen hade redan kl. 6 begifvit sig till tåten af bajerska 4:de divisionens förtrupper och ledde från höjden af Schweigen anfallsrörelserna. Fransmännen hade besatt Weissenburg med 74:de regementet. På Geisberger-höjden, som beströk hela anmarsch-terrängen, stodo 1:sta turkosregementet, 5:te och 50:de linieregementena, 3 lätta och 1 mitraljösbatteri. Byn Altstadt vid toten af denna höjd var likaledes besatt af dessa trupper. Altstadt togs i färsta omloppet af 9:de preussiska divisionens trupper. Weissenburg gjorde det lifligaste motstånd, som fortfor äfven sedan ytterligare två bajerska batterier riktats mot staden. Medan Weissenburg angreps i flanken af några bataljoner utaf 47:de och 58:de regementena, framryckte konungs-grenadierreg. n:o 7 till det lysande anfallet på det bastion-artade Schafenburg. Här var mitraljösbatteriet uppstäldt, som på långt afstånd slungade sina salvor mot de stormande trupperna, utan att tillfoga dem väsendtlig förlust. Detta batteri gjorde uppeubarligen icke det intryck, som fienden hade väntat. Ej heller bragtes 7:de reg:s stormande kompanikolonner ur fattningen genom den mordiska snabb-eld, hvarmed de möttes från vingårdarne och Schatenburgs slott. Utan att lossa ett skott fortsatte de sitt framryckande. Här var det den siendtlige divisionsgeneralen Douay fann sin död; hans bredvid honom varande generalstabschef blef svårt sårad. Konungsgrenadierregementets samtlige stabsofficerare blefvo visserligen antingen dodade eller särade, men regementet kastade fienden ur valplatsens vigtigaste position. Trupperna af 11:te kåren hade genom sitt oförskräckta framträngande icke oväsendtligt bidragit till att fienden vek. Sedan general v. Werder med den badiska och wärtembergska divisionen funnit, att Lauterburg icke var besatt af fienden, ilade han på gammalt soldatmanr till kanondånet, hvadan — sedan Weissenburg kl. half 1 blifvit taget af preussarne och bajrarne, 3:dje armsens nordoch sydtyska soldater stodo skuldra vid skuldra gentemot den vikande sienden. Var än denna strid vid Weissenburgerlinierna blott en träffning mellan härarnes förtrupper, så har dock denna dags framgång ett högt moraliskt värde för de börjande operationerna. Antalet fallne och sårade å ömse sidor låter ännu icke uppskatta sig; antalet fångar belöper sig — så mycket kan med säkerhet sägas — till minst S00 man och 20 officerare. Dessutom togs en fransk fältkanon af 5:te jägarbataljonen. Af våra förluster känna vi tillsvidare: Döde: major v. Gronefeld. 58 reg, major Senft v. Pilsach 4 dragonreg., major v. Winterfeld, 47 reg., kapten Kietlitz och löjtnant Neumann 58 reg. Sårade: major v. Unruh och löjtn. v. Seydlitz 7 reg., major Bretz 58 reg., kapten v. Sebatteudorf, sekundlöjto. Kristen 58 reg., major v. Langen 11 artillerireg. Jemte denna officiella rapport meddela. vi följande intressanta beskrifning, som utgått från 3:dje armtens högqvarter och är daterad d. 5 (dagen efter drabbningen): I går morse bröt högqvarteret upp från Speyer — ett långt tåg af vaguar, ryttare och hästar på der dammiga chausseen. Vågen från Speyer till Landau leder på sin första hälft (4 timmars väg) genom ett ytterst fruktbart slättland. Innebyggarne se intelligenta ut; äfven bland barnen påträffas brunt och svart hår och mörka ögon... det är dels romerskt, dels judiskt blod, som här utgör en stark beståndsdel, men bredvid dessa ser man sköna ljuslockiga germanhufvuden. Qvinnorna bära sina bördor på hufvudet och hafva derför en vacker hållning. I de byar, som den långa kolonnen passerade, hängde många blå-hvita fanor ut genom sönsten. IIardtberget till höger höjer sig alltmer, ju närmare vi komma Frankrike. Präktiga tormer, keglor och starkt svängda toppar, för för ögonblicket badande i en blå italiensk luft. Vädret var skönt och tröstade mig för anblicken af Landaus fästningsverk. Ett så uselt bortkommet kråkvinkel för öldrickande invalider har jag aldrig förr sett. Kronprinsen togs här mycket i anspråk; det förundrade mig, att han red med så ringa betäckning, ty här, så nära Frankrike, äro zuav-indian-konststycken mycket möjliga. Emellertid lugnades snart denna min farhåga. Sednare gjorde kronprinsen ett besök i 5:te armekårens läger. När han red fram, upplöste bataljonerna sig fullständigt, ty alla störtade fram och ville emottaga honom med letverop. Det var hans trogne krigare från Nachod och Skalitz. Han besåg äfven 11:te armåkären. ståtliga gossar — na hasar