Under loppet af de följande dagarne och sedan lång tid bortåt kom det ena budet efter det andra till konung Carl, och alla medförde de underrättelser, som tog hvarje själskraft i anspråk. Mellan Påsk och Pingst gick konung Kristian öfver sundet till Skåne, men ryckte, då han icke i det förhärjade landet kunde uppehålla sig med hären, in i Halland samt derifrån allt norrut till Elfsborg, som Gustaf Olofsson lofvade uppgifva, om han ej erhölle undsättning till den 1 Augusti, och derefter till Lödöse, hvilken stad måste gifva sig, medan den danske marsken Clas Rönnow utefter Ätra-ån gick in i Westergötland och tvang