Douay sjelt stupade. Divisionens tältläger, 1 kanon och 500 fångar, oberäknadt de sårade, föllo i preussarnes händer. Bekräfta sig dessa uppgifter, då har den första betydande trälkningen stått icke på den angripnes, utan på angriparens egen mark och slutat på ett sätt, som är egnadt att lifva försvarsarmåens mod och något sänka de segervisse fransmännens sjelfförtroende. Medan vi afvakta närmare underrättelser och bedja läsaren intill dess vara på sin vakt mot både franska och tyska segertelegrammer, torde det dock böra anmärkas, att de i e. m. med posten anlända notiserna från krigsteatern i viss mån bestyrka, att operationer mot franska nordarmbens högra flygel förbereddes af preussiske kronprinsen. Det heter nämligen, att en anmärkningsvärd förändring nyligen föregått i de tyska härarnes uppställning, sedan prins Fredrik Karl anländt till högqvarteret. Förändringen säges bestå deri, att kronprinsens armå, som ditintills hade varit fördelad längs Rhengränsen från Breisach till Carlsruhe, hade ryckt längre mot norr och tillsvidare afstått från att betäcka södra delen af Baden. Befästningarne vid Kehl (midtemot Strasburg) hade plifvit utrymda, och jernvägsbron öfver Kinzigån (öster om Kehl) sprängd, hvilket allt antydde, att tyskarne började koncentrera sig kring Mainz som medelpunkt. Kronprinsens här (3:dje armåon) antogs efter denna förändring hafva intagit en ställning längs Rhen från Mannheim till Carlsruhe, med en reserv på södra Neckarstranden i riktning mot IIeilbronn. Mot Strasburg skyddas denna ställning af fästningen Rastatt. Allt detta synes bestyrka verkligheten af de operationer, som telegrammet från Nieder-Rotterbach omförmäler. Att franska nordarmåen låtit tyskarne taga sig initiativet ur händerna har möjligen sin förklaring i en uppgift, som förekommer uti en österrikisk militärtidskrift — att nämligen kejsar Napoleon måste tillsvidare inskränka sig till defensiven, emedan, mot allt hvad han förmodade, tyska hären hunnit samla sig till en styrka, som öfverträffar hans egen. Också förkunna de tyska tidningarne öfverensstämmande, att tyska Rhenarmen redan nu är fransmännen betydligt öfverlägsen till numerären. Napoleon skulle då dröja med angreppet, för att medelst skyndsamt inkallade reserver utjemna skilnaden. Men den tyska krigsstyrelsen fortsätter alltjemnt att bringa mer och mer folk under fanorna. I hela Nordtyskland och största delen af Sydtyskland är nu allt vapenfört manskap mellan 19 och 36 år inkalladt. Det landtvärn, som uppställes i Nordtyskland, omfattar 216 bataljoner. Hvar och en af de 12 nordtyska armkårerna har 16 mobila landtvärnsbataljoner och 1 reservbataljon. Gardets 12 landtvärnsbataljoner ökas till 16. Om bildningen af en armkår till betäckande af nordöstra Tyskland mot en fransk landstigningsarm berättar en Berlinerkorrespondent till ,, Neue freie Presse : ,Mellan Stettin och Bromberg koncentreras delar af 6:te armåkåren (schlesier). Att landtvärnsdivisioner skola koncentreras i nordöstra Tyskland är riktigt, men enär de ännu icke äro formerade, bilda de ingen ansenlig styrka för kustförsvaret. Den i tidningarne anförda truppnumerären blir först om fyra veckor en verklighet. Men i hvarje fall skall preussiska armkommandot uppställa en division mellan Hamm och Bromberg, som inom 8 dagar kan samverka med de tre flygande nordtyska observationskårerna. Amiral Dieudonnås eskader lär kryssa mellan Weseroch Elbemynningarne, men någon blokad athöres ännu icke. Vattenståndet i Rhen är till följe af torkan mångenstädes så lågt, att floden blott har två till tre fots djup. Från Strasburg meddelas, att nationalgardet der organiseras. Alla män från 25 till 50 år enrolleras. I Paris bildas 6 nya nationalgardesbataljoner, och hela Parisernationalgardet erhåller nya gevär — dock icke chassepot. Norge. Brefdufvor. Under sednare tiden har man i Moss företagit ganska intressanta