Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1870, sida 2

att ställa sig till fäderneslandets disposltion med sina krafter och dertill lämpliga fartyg, på följande vilkor: a) De fartyg, som skola ställas till disposition, blifva — i afseende på sin användbarhet till det åsyftade ändamålet — pröfvade och eventuelt taxerade utaf en af två marinofficerare och en skeppsbyggnadsingeniör bestående kommission. Öm fartyget godkännes, får egaren genast 11, af tåzxatiönssumman som handpenning, hvarefter det för bemanningen nödvändiga frivilliga manskapet antages. b) De sålunda värfvade officerare och menige man träda, så länge kriget räcker, in i förbundsmarinen och hafva att anlägga dess uniform och distinktioner, erhålla samma kompetens som flottans öfriga befäl och manskap, och skola aflägga ed på krigsartiklarne. Officerarne få patenter på sin grad och löfte om, att de, så framt de lemna utmärkta tjenster, äfven definitivt kunna bli anställda i krigsmarinen. Officerare och menige man, som under tjensten utan egen förseelse blifva odugliga att försörja sig, få pension efter de bestämmelser, som för förbundsmarinen äro gällande. 2) De förhyrda fartygen föra förbundets krigstlagg. 3) De blifva af förbundsmarinen armerade och inrättade för den tjenstgöring, hvartill de äro ämnade. 4) De fartyg, som möjligen komma att förstöras i fåderneslandets tjenst, skola betalas egarne till fulla värdet. Kunna de efter kriget lemnas egarne oskadade tillbaka, gäller det vid engagementet utbetalda beloppet som hyra. Till det fartyg, som lyckas att taga eller att förstöra fiendtliga fartyg, betalas en motsvarande premie. 6) Som värfningsauktoriteter skola anses: a) Varfven i Wilhelmshafen, Kiel och Danzig; b) marindepoterna i ( scesteminde och Stralsund och c) marinkaptenen Weickhmann i Ilaneburg.