Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1870, sida 1

Försigtigt sänkte han ned sitt spö och förde det i en ring så mycket han kunde utefter öppningen nere i djupet. Han fann snart, att här måste vara en urholkning i muren, som ingen kände till, och han började tänka på någon hemlig trappgång, hvars mynning uppe i tornet blifvit af någon anledning igenmurad. Men denna tanke väckte hans förtviflan. Fanns smycket der, så kunde det hafva glidit djupare ned, och då måste tornväggen upphuggas. Med yttersta aktsamhet lät han nu spöet sjunka ned så djupt, det kunde nå, och förde det derefter utefter bottnen. Det var verkligen en trappa, som der ledde ned i djupet. Han kunde följa henne trappsteg för trappsteg, och spöet var så långt, att, der han först kände bottnen, stod det i sned riktning från remnan nedåt. Sagta förde ban det nu längst utefter det der varande trappsteget. Der fanns intet. Så förde han det uppåt till närmaste trappsteg, som lika noggrannt undersöktes. Icke heller der fanns något. När han nu lyftade silfverhaken till det följande trappsteget, stod spöet lodrätt ned. Med