Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1870, sida 2

att bedja honom, det ofelbarhetsfrågan måtte ofördröjligen föreläggas konciliet. I en korrespondens från Rom af den 22 April heter det, att curian kommit till insigt af, att den form, som blifvit gifven åt ofelbarhetsdogmen, skulle blifva utsatt för alltför många anfall, samt att Pius IX derföre vill göra en sådan förändring, som ygör den nya dogmen fullkomligt obestridlig från historisk och filosofisk synpunkt. Det skall bli rätt intressant att se, huru det skall kunna gå för sig, och man kan icke annat än beklaga de stackars prelater, som blifvit uppdragna ett arbete, som är rent af omöjligt. Den i Milano tillsatta krigsrätten, som handlägger målet mot de militärer, som deltagit i de sednaste oroligheterna uti Pavia, har gjort sorgliga upptäckter, hvilka Isynas bevisa, att landet är uppsyldt med hemliga förbund, som ha blodiga syften. Så framgår af nämnde krigsrätts undersökningar, att så väl en dödad sergeant som en svårt sårad officer blifrit skjutna bakifrån af en bland de sammansvurna underofficerare, som samma natt flydde, och som redan lyckats undkomma till Schweiz. Huru långt fanatismen går, kan man finna deraf, att flera soldater intygat, det mördaren hade yttrat: Jag vet väl att Vegezzi (så heter den sårade officern) är den tappraste officer vid regementet, men detta oaktadt måste jag döda honom. RUMANIEN. I staden Tekutsch ha om Påskdagen begåtts beklagliga excesser mot judarne. Fiera hus blefvo plundrade, bl. a. synagogan. Tillfölje häraf ha trupper måst sändas till Tekutsch. SPANIEN. .Epoca har omtalat rykten, att underhandlingar skulle vara i gång med prins Fredrik Karl af Preussen om tronkandidaturen; denna uppgift motsäges nu från åtskilliga håll, bland annat af ,Imparciall. Hittills har icke yppat sig någon utsigt för lösningen af denna fråga; alla erkänna nödvändigheten af att komma ifrån det n. v. provisoriska tillståndet, men medgifva på samma gång omöjligheten att f. n. välja någon konung. Den 26 April hade Prim och Serrano en lång öfverläggning härom. Trettio deputerade ha beslutat att uppställa Espartero som kandidat, i fall hertigens af Montpensier anhängare skulle göra något försök till fördel för dennes val. GREKLAND. .Times för den 27 April offentliggör samtliga depescher, som blifvit vexlade mellan utrikesministeren i London och lord Erskine, Englands ambassadör i Athen, med anledning af Marathonaffären. I en not från Erskine till lord Clarendon, assänd från Athen den 14 April, heter det: Konung Georg och hans premierminister Zaimis återvände i dag på morgonen från en utflykt, som de hade gjort till Arkipelagen. Zaimis besökte mig under dagens lopp tillika med utrikesministern; begge uttryckte den djupa sorg, konungen kände öfver det sorgliga öde, som drabbat vära landsmän, samt att regeringen vore beredd på hvilken uppoffring som helst för att utverka fångarnes frigifvande. En person blef afsänd från regeringen till röfrarne för att lofva dem allt hvad de begärde, med undantag af amnesti; det är således hopp om, att sällskapet snart skall återfå sin frihet. Jag har skrilvit ett grekiskt bref till röfrarne, hvari jag försäkrar dem om, att lösepenningarne skola bli betalda, samt att de grekiska myndigheterna icke skola lägga hinder i vägen för dem. Det är mig icke ännu möjligt att säga, hvem som skall släppa till lösepenningarne. Jag hade äran tala med hans majestät. Konung Georg yttrade vid detta tillfälle, att han hade uppmanat Zaimis att ur banken taga hvilken summa som helst, för att betala dessa penningar. H. M. visade t. o. m. den största lust att sjelf gifva sig i röfrarnes händer, om ban dermed kunde törebygga, att det skedde fångarne något ondt. Som tillägg till samma depesch meddelas ett bref från röfrarne till Erskine, så lydande: Mina herrar ministrar af England och Italien! Herrarne äro mycket goda, men utom det att vi blifvit eniga om en lösepenning till belopp af 25,000 pd st.: fordra vi äfven fullständig amnesti af den grekiska regeringen, samt att alla förföljelser skola inställas, icke blott i Attika, utan äfven i alla andra provinser. Vi väuta bestämdt svar till sednast i morgon. . Erskine svarade, att betalningen skulle bli fullgjord, samt att röfrarne icke skulle förföljas, men att beviljandet af amnesti ginge utom regeringens bemyndigande. Ett telegram från lord Erskine, afsändt från Athen den 25 April om aftonen, meddelar: Skeppet., Aphroces-salinträflade här i natt, medförande Whyners och grefve Boyls lik. Den förstämnde var skjuten genom hjertat och måtte ha dött på stället: Åtgärder äro vidtagna för att sända Ilerberts och Whyners lik till England. Fru Lloyd önskar, att hennes man skall begrafvas här. Lord och lady Muucaster tacka) för regeringens anbud att befordra dem till Malta; de afresa den 28 till Marseille. . Af en depesch till Reuters byrå erfar man, att Whyner före sin död fick tid att upynosira Citt tactamanta hvarnt; han mnmtta